Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Mikael, Mikaela

Lena Mellin: Det handlar om makt, pengar och prestige

Göteborg. Det finns tre mycket­ ­goda skäl för Sverigedemo­kraterna att storsatsa på ­omvalet i Västra Götaland.

Makt, pengar och prestige.

I det ordinarie landstings­valet i höstas gjorde Sverige­demokraterna ett något sämre val än på riksplanet. Trots det gick partiet från noll till sju ­mandat.

I omvalet storsatsar partiet. Det finns fullgoda skäl till det.

Makt. I valforsknings­programmet vid Göteborgs ­universitet har forskarna undersökt konsekvenserna av det låga valdeltagandet i valen till EU-parlamentet. Det finns anledning att tro att det ser ut ungefär likadant i om­valet.

I förra valet till EU-­parlamentet förlorade­ ett stort parti som Social­demokraterna 4,5 procentenheter på att valdeltagandet var ­betydligt lägre än i ett riksdagsval.

Ett litet parti som Sverigedemokraterna tjänade däremot på det låga valdeltagandet. De fick 3,3 procent. Om valdeltagandet ­varit som i ett vanligt val hade de fått nöja sig med två procent.

Genom att storsatsa på om­valet, med misstänkt lågt val­deltagande, hoppas alltså SD att få större utväxling på ­sina röster än i ett ­vanligt val.

Pengar. Ju fler mandat man får, ­desto mer pengar får partiet. Det gäller val till kommun­full­mäktige, till landsting och till riksdag.

Sverigedemokraterna har en vässad strategi för hantering av sin kassa. Partiet har lånat pengar av sina anhängare, drar in lokalt partistöd till partiets centrala kassa, och satsar där de tror de får störst utdelning. Som ­i omvalet i väst.

Prestige. Självklart är det en fjäder i hatten att öka i ett val. Även om det ”bara” är i ett lokalt val som omvalet ­i väst.

För SD, liksom för andra partier, är det bättre att kunna skryta med att ­partiet ­vinner ­terräng, än att ­behöva komma med bortförklaringar till varför partiet ­tappar mark.

Att det dess­utom stärker partiets kollektiva ego gör inte ­saken sämre. ­Inte alls.

I en lokal Sifomätning som publicerades för en vecka sedan fick SD 4,5 procent, bara 0,1 procent mer än i ­valet i ­höstas. Men i så kallade andrarangsval, som ­omvalet, bestämmer sig väljarna ännu senare än i andra val.

Följ ämnen i artikeln