Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingrid, Inger

Avesta mer mystiskt än Bill Clintons memoarer

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-06-21

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det är fredag och klockan är sex på kvällen. Rent formellt är det sommar. Träden har löv, det är mulet och gissningsvis 14 grader varmt. Vi befinner oss i Avesta. Jag åker sakta genom centrum och ser

exakt tre människor. Kanske är de också besökare.

Vad gör Avestabor klockan sex en sommarfredag? Tittar på fotbolls-EM, säger ni. Förfestar på starköl och skogsstjärna. Äter falukorv med stuvade makaroner.

Inget särskilt, alltså.

Det tror jag inte alls. Det där är en myt som filmregissörer och utflyttade rockmusiker sprider. Fucking Åmål. Inget händer i småstäder. Det finns inget att berätta. Ingen mystik.

Skitprat. Klockan sex en sommarfredag är Avesta mystiskt som Tutankhamons grav. Det finns saker att upptäcka här. Historier, hemligheter och märkliga ting. Saker bortom fotboll och stuvade makaroner.

Det är det som är skillnaden mellan Avesta och Bill Clinton.

Jag tänker inte ens fråga er om ni minns honom. Som om man skulle kunna glömma.

Nu kommer Bills memoarer. Det är ett väldigt liv i USA. Bokförlaget har fullt sjå med att göra plats för högarna med varje förläggares favorittrycksak: dollarsedeln. Just nu är Bills

memoarer större än presidentvalet i höst. Större än Irakkriget, åtminstone en stund. Radio, tv, tidningar - alla vill få sina minuter med Bill.

Men ingen vettig människa kan väl begripa varför? Har vi inte hört alltihop förut? Fattig kille med taskig styvfarsa. Läshuvud. Advokat. Hillary. Guvernör.

President. Tafsande,

sugande och ljugande. Spermafläckar och cigarrer. Stämningar, skandaler och rubriker. Innerst inne en hygglig prick. Slut.

Är det någon som tror att den där uttjatade historien blir bättre för att Bill själv berättar den? Den kommer bara att innehålla lite mer politik än vanligt.

Men alla vet ändå att det är de nakna praktikanterna som gör boken större än Irakkriget.

Ledsen, Bill. Du är en duktig politiker, men det finns ingen mystik med dig längre. Du lämnar inget till fantasin. Vi vet allt. Och, ärligt talat, det var inte så fantastiskt, ens första gången. Grabbar med makt, som inte kan behålla brallorna på, är inte direkt någon ny uppfinning.

Nä. Är det mystik man är ute efter är det bättre att åka till Avesta, en fredagskväll

i juni. Titta på de öde gatorna. Det är spännande. Allt som krävs är lite fantasi. Något som är alldeles överflödigt när man stuvar makaroner. Eller lyssnar på Bill Clinton.

Johan Hakelius