Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingrid, Inger

Vilsen efter nära duschupplevelse

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-04-29

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det börjar med veckans jagande och samlande. Coop. Stora vagnen. Listan i handen.

Regler för stormarknader: Lär dig en och håll dig till den. Ha en detaljerad plan. I övrigt är allt tajming. Inga lördagar och söndagar när det blir japansk tunnelbana av alltihop. Inga tidiga morgnar, när det är ödsligt som Kramfors centrum en tisdagskväll. Att komma för tidigt till stormarknaden är som att komma för tidigt till en middag. Det utväxlas

leenden, men värdinnan

letar strumpbyxor, nötterna är fortfarande i påsen och

alla vet att du borde be om ursäkt.

Bara amatörer gör sådana misstag. Men man är ju proffs. Och planen säger duschtvål.

Duschtvål, ja. De har gjort om förpackningarna. Det blåa har bytt nyans, det fyrkantiga är ovalt. Och överallt bilder på tjockt siden.

Man blir stående, framför en vägg av flaskor man inte ens lagt bort titlarna med. Det är i sådana här lägen amatörer gör något dumt. Som att försöka läsa sig till rätt flaska.

Det står inte ”duschtvål” på någon av dem. Inte ens ”shower gel”. Det står ”Care Shower Moisturising”, ”Silk Moisture System” och ”Smooth Creme Avocado Formula”. På en står det

”suihkusaippua”. Om man ljudar det, låter det lite som finska för duschtvål. Eller glidslem, när man tänker

efter.

Nu gör amatören nästa misstag: han tar ned en flaska, övertygad om att det står något begripligare på baksidan.

”Care Shower Moisturising ger en härligt återfuktande och väldoftande

duschupplevelse.”

”Duschupplevelse” låter inte som något man har tillsammans med sin tvål. Snarare med sitt glidslem. Och där står man, handfallen. En nära duschupplevelse. Inte fan känner man sig återfuktad och väldoftande. Bara vilsen.

Man börjar längta efter den där blåvita Erich Honecker-tydligheten. När en tvål hade ett omslag som det bara stod TVÅL på. När poängen var att man skulle bli ren och återfuktningen sköttes av ett annat Bolag. När kamrater som ertappades med att ha ”duschupplevelser” antagligen fick sin återbäring indragen.

Och plötsligt inser man hur det ligger till. Man är 38 och redan ute. De vet var man bor. De har ens nummer, ett fast grepp om ens bollar. Man är, kort sagt, en amatör.

Man tar suihkusaippuan med sig hem och gömmer den i badrumsskåpet.

Johan Hakelius