Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingrid, Inger

Alla har ju redan gängat varandra

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-01-03

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Niomiljoneretthundrafjortontusenåttahundra.

Det låter ju maffigt, eller hur? Sväller oblygt över tidningsspalten som en raggarkagge över jeanslinningen. Men det blev bara ett litet stramt telegram i nyårshelgen. Sveriges folkmängd vid årsskiftet ”enligt preliminära beräkningar från Statistiska centralbyrån”.

Det är väl inte den typen av nyhet som utlöser hagalet handgemäng på redaktionerna. Eller så såg redaktörerna den där underrubriken i SCB:s pressmeddelande – ”Störst invandring någonsin” – och kände att det var bäst att ligga lågt. Nu när det där konstiga folket röstat på sverigedemokrater och allt.

Men jag tyckte att det var trösterikt, jag. Något att tänka på när man, en morgon till, klentroget blänger på samma gamla fejs i badrumsspegeln. Det finns 9 114 799 andra att titta på.

Fast sedan skiter sig den idén också.

Vi firade nyår på restaurang. I ett privatrum minglade en förening. Skild och vild, Skild och skön, Skild och skjutklar. Något sådant. Oavsett vilket begrep man: här vilar fanimej inga sorger, bara för att det gått åt helvete en gång. Nädå, mist en och det står dig tusende åter. Det finns hur många nya som helst därute.

Sympatiskt.

Men så får man reda på det här: De hade varit där året innan också. Då var de 120 stycken. Nu var de 60. Resten satt antagligen hemma och var Gifta och gängade igen. Med varandra.

Man kan se det som en solskenshistoria. Men man kan ju också se det som ett misslyckande. Jag menar så här: Om ni såg Elisabeth Marmorsteins kartläggning i den här tidningen häromdagen. Den om alla familjeband i den nya regeringen. Det finns inte en statssekreterare som inte är gift med en pressekreterare som inte är svåger till en minister.

Det var likadant i förra regeringen. Det är likadant bland journalister. Och jag ger mig fan på att det är likadant bland läkare, lastbilschaffisar och campingföreståndare.

Det är som Six degrees of Kevin Bacon, leken som utgår ifrån att alla levande och döda skådespelare kan kopplas till Kevin Bacon, genom en kedja av maximalt sex andra personer. Så är Sverige. Alla har redan gängat varandra. Ingen är ny.

Och sedan får man höra att en ung Filippa Reinfeldt limmade på E-Type.

Niomiljoneretthundrafjortontusenåttahundra. Det är definitivt för få.

Johan Hakelius