Ny underhållning – genusnannyer
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-02-15
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Vi har nu i ett drygt år sett samma sak så snart vi slagit på våra tv-apparater: barnuppfostran. Nanny hit, nanny dit. Visst, det har varit upplyftande. Den ena osnutna terroristen efter den andra har kuvats.
Fasta regler och tydliga hierarkier. Rejäla kvinnor, ibland i uniform, har ersatt de utmärglade, halvnakna fotomodeller vi annars får hålla till godo med.
Men till slut är det nog och även den mest uthållige tittare börjar rastlöst trycka på fjärrkontrollen för att finna något nytt och spännande.
Jag hittade det en onsdagskväll på Sveriges Television. Handlingen i korthet: två ideologiska konsulter, Ann-Katrine och Magnus, besöker en arbetsplats. De registrerar alla politiska avvikelser. Därefter håller de omskolning med chefer och personal, som får några veckor på sig att göra bättring. När konsulterna återvänder avgör de om arbetsplatsen är politiskt sanerad, eller om kätteriet lever vidare.
Programmet heter Jobba jämt och ämnet är jämställdhet, eller, som det heter, könsmaktsordningen.
Först ut var en Tysklandsfärja. Det fanns gott om överträdelser. Ordet ”sjöman”, till exempel. Det utestängde kvinnor och borde bytas ut mot ”ombordanställda”. Befälen städade inte sina egna hytter. Maskinisternas kalender, av typen brud med bara bröst: en grov kränkning. Befälens gradbeteckningar – ”de här strecken män går omkring med” – väckte avsmak.
Sedan dess har en fotbollsklubb, en advokatbyrå och en Kappahl-butik satts i reningsbadet. Fotbollsklubben borde ge spelarna pappaledigt när det var stormatch. I butiken försökte konsulterna få personalen att hänga kvinnokläder på manliga skyltdockor.
Konsult Magnus fräste irriterat, när butikschefen Monica antydde att dam- och herrkläder skilde sig åt: ”Monica är OTROLIGT fast i könstänkandet.”
Det här är stor underhållning. En klasskomedi, där den nya ideologiska överklassen läxar upp folk med riktiga jobb. Formen är precis densamma som i alla nannyprogram, men modernare: den nya överheten föredrar att uppfostra vuxna.
I kväll besöker SVT:s genus-nannyer Kungliga Musikhögskolan: ”Ann-Katrine och Magnus upptäcker snart att det är mycket som klingar falskt och att det är svårt att få ledning och personal att tänka nytt.”
Jag kan knappt bärga mig.