Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

Ringholm sänker – kommunerna tvingas höja

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2004-08-19

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Finansminister Bosse Ringholms löften behöver tyvärr inte betyda att just du får sänkt skatt.

Hälften av kommunerna tror att de tvingas höja sina skatter vid årsskiftet.

Regeringen är med rätta bekymrad över den höga arbetslösheten. I juli gick mer än åtta procent av den arbetsföra befolkningen utan jobb.

Ett sätt att få ner siffran är att sänka inkomstskatten. Om svenska folket får mer pengar att röra sig med ökar konsumtionen, vi shoppar mer. Det leder så småningom till att sysselsättningen ökar.

Kompensera löntagarna

Det, och ett gammalt löfte om att kompensera löntagarna för en obligatorisk statlig pensionsavgift, är förklaringen till att regeringen med finansminister Bosse Ringholm i spetsen vill sänka skatten nästa år.

Ansträngt i kommunerna

Men sänkt statlig inkomstskatt behöver tyvärr inte betyda mer pengar i plånboken.

Kommunernas och landstingens ekonomi är hårt ansträngda. Trots att skatterna höjts kraftigt på senare år går affärerna med växande underskott. I år beräknas det bli tio miljarder kronor.

Enligt Kommunförbundet kommer var femte kommun att tvingas höja skatten nästa år. Ytterligare en tredjedel av kommunerna tror att de måste höja.

Det betyder att invånarna i hälften av landets kommuner riskerar att få höjd – inte sänkt – inkomstskatt. Bosse Ringholms sänkningar äts upp av höjda kommun- eller landstingsskatter.

Regeringens samarbetspartners i miljö- och vänsterpartiet säger nej till Ringholms skattesänkarförslag. De vill ge låginkomsttagarna större skattesänkningar än regeringen.

Motståndet är svårbegripligt.

Den statliga inkomstskatten har en låginkomstprofil. Sänkningarna är procentuellt störst för dem som tjänar minst.

De blivande höjningarna av kommunalskatten drabbar däremot alla lika.

Riksbanken väntas höja räntan

Den procentuella höjningen är lika stor oavsett om man tjänar 12 000 eller 48 000 kronor i månaden. I konsekvensens namn borde miljö- och vänsterpartiet snarare kritisera dessa höjningar än Ringholms planerade sänkningar.

Ett annat moln på den privatekonomiska himlen är Riksbanken som väntas höja räntan inom en inte alltför avlägsen framtid. Det gräver också hål i plånboken – på sikt.

Ringholms sänkta skatter betyder alltså inte att vi kommer på grön kvist. Det blir bara lite bättre än det annars skulle blivit.

Lena Mellin

Följ ämnen i artikeln