Storebror är här – för att stanna
Lena Mellin reder ut begreppen om nya signalspaningslagen
Det handlar om massiv telefonavlyssning.
Det är värre än buggning.
Orden är inte mina. Det är Säpos sågning av storebrorslagen.
I övermorgon klubbar riksdagen, av allt att döma, igenom den kontroversiella avlyssningslagen.
Det ger Försvarets radioanstalt möjlighet att lyssna på dina telefonsamtal, att läsa dina sms och dina mejl. Förutsättningen är att telefontrafiken passerar gränsen och att det du säger eller skriver kan betraktas som ”yttre hot”. Eller som kan bli ett hot någon gång.
Redan Leni Björlund, försvarsminister (s), försökte få igenom storebrorslagen men tvingades till reträtt. Mikael Odenberg (m) gjorde ett nytt försök förra året. Men då bestämde riksdagen att det skulle vila i ett år. Nu är det tredje gången gillt.
”Det är en kränking”
I grunden är idén bra. En stat måste kunna skydda sig mot terrorism, internationell brottslighet, sabotage, valutaspekulationer och andra hot. Dagens lagstiftning är föråldrad.
Men det förslag som riksdagen ska ta ställning till har stora brister och det är därför det är så kontroversiellt.
Säkerhetspolisen, Säpo, brukar vanligen applådera bättre möjligheter att hålla efter buset. Men de sågar det här förslaget.
”Det är således fråga om en massiv telefonavlyssning och förslaget innebär en kränkning av enskilds integritet som vida överstiger den kränkning som förslagen om buggning och preventiva tvångsmedel sammantaget innebär”, skrev Säpos chefsjurist i sitt remissvar.
Den massiva kritiken är inte lätt att sammanfatta. Men i korta drag handlar det om följande.
Omfattningen. Oerhörda mängder samtal kan avlyssnas eftersom yttre hot eller framtida yttre hot kan vara i stort sett vad som helst.
En del inrikessamtal kan också komma att kunna avlyssnas eftersom en del av den trafik vi tror är lokal ändå passerar gränsen,
Det kan bero att trafiken på grund av överbelastning eller kostnadsskäl dirigeras om utomlands.
I vilken omfattning det sker vet bara telefonbolagen och de behöver inte berätta.
Svagt skydd
Rättssäkerhet. Skyddet för den personliga integriteten och rättssäkerheten är svagt. Det har bland annat gett upphov till en djup schism mellan justitie- och försvarsdepartementen, båda moderatledda, där juristerna stått på rättssäkerhetens sida.
Regeringens roll. Regeringen, eller en myndighet som regeringen utsett, ska bestämma inriktningen på avlyssningen. Enligt justitiedepartementet är det ”helt främmande för vårt statsskick” att politiskt besluta om telefonavlyssning.
Storebror är här. Och han kommer att stanna.
Kritikernas argument
Inskränkning av den personliga integriteten
Du är alltid övervakad när du kommunicerar via mejl, fax, telefon, sms eller besöker internetsajter.
Missbruk
Historiskt sett har övervakning missbrukats. Säpo har under åren samarbetat över gränserna och även läckt ut känslig information. Kan man lita på FRA?
Osäkerhet
Bland många organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter finns en oro att nu kontakta Sverige. Nu övervakas ju allt som skickas till och från Sverige.
Hotar källskyddet
Den nya lagen hotar det grundlagsbefästa källskyddet och utgör ett hot mot pressfriheten. All grävande journalistik blir lidande. Källor blir rädda för att information blir läst.
Fakta: FRA
FRA, Försvarets radioanstalt, är en civil myndighet som hör till försvarsdepartementets verksamhetsområde.
Huvuduppgiften är signalunderrättelsearbete på uppdrag av regering och myndigheter.
FRA leds av en generaldirektör. Förnärvarande heter han Ingvar Åkesson.
Runt 650 personer jobbar på FRA.
Huvudkontoret ligger på Lovön utanför Stockholm.