Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingrid, Inger

Ena minuten deprimerade - andra minuten maniska

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-06-16

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Hade det inte varit för Henke undrar jag om de alls hade klarat det.

Ja, nu tror ni att jag talar om det svenska landslaget. Det gör jag inte alls. Landslaget har många duktiga killar, förutom Henke. Fotboll är en lagsport, som det så riktigt brukar påpekas i sportintervjuer. I övrigt gäller det att skapa ytor och att göra mål.

Men det här handlar inte om fotboll. Nejnej. Nu ska vi tala om landets psykiska hälsa. Hur var det här, då?

I går gick jag ut på gatan för att kontrollera. Jag är medveten om att det inte blev ett tvärsnitt av Sverige. Jag råkar bo i Stockholm. Men till skillnad från vad många tror är stockholmare ganska lika riktiga människor.

De är bara lantisar som har flyttat till stan. Kanske för pengar, kanske för kärlek. Vad vet jag?

Hursomhelst, jag gjorde en fältstudie. Det var inte värre än det brukar. De som skrattade var turister, men så är det alltid. Det åts med god aptit på uteserveringarna. Nivån på den personliga hygienen var, i genomsnitt, ganska hög.

Lugnande, men oförklarligt. Själv mådde jag dessutom rätt bra. Kanske hade jag läst fel?

Hem till tidningskassen. Nejdå. Här stod det. "Deprimerande", "katastrof", "fiasko", "nedslående", "besvikelse", "alla är förlorare", "förödande", "svek", "förfärligt". En kulturjeppe i Expressen önskade att Bulgarien skulle vinna den där matchen. Sverige förtjänade inte bättre. Ett land av "röstskolkare".

Klart depressivt.

Och så den andra pusselbiten. Den maniska. "Vi behöver en ny konstitution illa kvickt", utan att den "segdras och blockeras av en massa folkomröstningar". Expressen igen. Men ungefär likadant överallt. En gigantisk "folkbildningsinsats" planeras.

En del lät manin gå ut över farbröderna i Junilistan som "stulit" röster.

Rösterna tillhörde tydligen de andra partierna. Inte väljarna. Nu skulle tjuvarna få:

Den där Lundgrens villa är nog ändå en lyxkåk, även om han listigt dolt lyxen i mexitegel. Och såg ni? SÅG NI? Lundgrens ungar käkade fiskpinnar och makaroner på den där bilden. Men nog var det linneservetter i silverringar där bredvid tallrikarna? Såg ut så i alla fall.

Jojo.

Och så vidare. Ena minuten deprimerade. Andra minuten maniska.

Jag undrar: Hur kan vi andra må rätt bra? Och hur kan alla dessa förkrossade redaktörer orka gå vidare efter detta fruktansvärda val? Vad får dem att inte helt klappa ihop?

Det måste vara Henke. 5-0. Han kan det de inte kan. Skapa ytor och göra mål.

Johan Hakelius