Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingrid, Inger

Pervers kärlek till korsord och utedass

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-06-13

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Så var säsongen här och ut ur någon vinterförvaring - silverstänkt, kemad och pressad - kliver Ernst Kirchsteiger. Antagligen är han barfota, för att känna gräset och hyvelspånen mellan tårna. Och i år, förstår ni, i år ska inte ett gammalt ruckel förvandlas till ett kreativt, inspirerande, meditativt sommartorp i kritiga pasteller med en och annan fräck färgaccent.

Nej, i år ska Ernst bygga. Från grunden. Allt han har är en tomt och ett elementhus. Och en sjöutsikt som ger honom "ståpäls".

"Det som driver mig framåt som inredare och det som ger mig arbetsglädje", säger Ernst där han står på tv:s hemsida och vinkar bakom ett flöte i en sjöbod, "är att jag vet att en väl genomförd inredning kan ge alla sinnen näring. Att vidröra, hålla, se, dofta, smaka och höra. Det handlar om att stimulera och utveckla det sensuella och praktiska i livet."

Det sensuella OCH det praktiska? Raffset och rotmos. Samba och jordskor. Tömma latrin i skenet av levande ljus, kanske?

Sommartorpstestet på samma hemsida avgör om du har "en Ernst inom dig": "Dricker du kokkaffe?", "Har du torrdass?", "Finns det korsordstidning?", "Står det ett par `pissetofflor" i hallen?"

Men vad är det här för gnäll, nu då? Varför hoppa på stackars Ernst, som ärså trev-LIG? Glad och käck, rask och pigg, sund och snäll.

Ja, varför? Inte vet jag. Men det är något med det här sommartorpandet som är outhärdligt. Något med detta monterande av gjutjärnskaminer som är analt.

Något med detta maniska korsordslösande i hängmattan som är hysteriskt. Något med denna kärlek till utedass som är... tja... perverst.

Och överallt dessa hyvlande, borrande, spikande, skruvande, målande människor med ansiktena fulla av skinande vita tänder. Trots att verktyg aldrig leder till leenden, bara till raseri.

Det här är inte ett tv-program. Det här är en sekt. De vill trycka in en liten Ernst med pissetofflor i varje svensk.

Jag vill höra Ernst skrika "fitta" i sommar. Jag vill se honom riva ett utedass och bygga ett riktigt badrum, med golvvärme, handukshängare och multipla duschhuvuden. Jag vill se honom bränna upphittade årgångar av Saxons, utan att ens lösa korsordet först.

Men mest vill jag att han tar på sig ett par riktiga skor.

Johan Hakelius