Klart i natt: EU:s nya lag
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2004-06-19
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
BRYSSEL
Utrikesminister Laila Freivalds var så trött att hon kraxade.
Efter sju sorger och åtta bedrövelser var EU:s nya konstitution äntligen i hamn.
Mötet skulle sluta klockan sex på kvällen. Men det tog fem timmar till innan EU:s ledare kunde skåla i champagne. Ett nytt fiasko hade undvikits med en hårsmån. Till sist hade unionen fått sin nya konstitution.
Men EU-topparna var piskade att bli överens. Valet till EU-parlamentet i söndags visade med all önskvärd tydlighet att unionens aktier inte är särskilt högt värderade bland medborgarna.
Ett tredje misslyckande i rad hade EU-styret helt enkelt inte råd med. Först sammanbrottet förra gången medlemsländerna försökte bli överens om den nya konstitutionen i Luciahelgen. Och så floppen med att inte hitta en ny ordförande i EU-kommissionen natten till igår.
Freivalds tyst i 26 timmar
EU behöver en ny konstitution. Dagens sätt att fatta beslut har sina rötter i det ursprungliga EU med sex medlemsländer. Med 25 medlemmar måste procedurerna förenklas.
Riktigt så enkel som det var tänkt blev dock inte den nya konstitutionen. Länder som Storbritannien, Nederländerna och Frankrike fick genom rader av kompromisser på slutet som krånglade till det.
De svenska insatserna under slutomgången var ganska bleka. Enligt Laila Freivalds själv, som vikarierade för nyopererade Göran Persson, hade hon inte yttrat sig alls under de 26 timmar som förhandlingarna pågick. Hon hade bara sagt ja eller nej till kompromissförslag.
Regeringskansliet förklarar tystlåtenheten med att Sverige redan under de förberedande förhandlingarna hade kammat hem sina segrar. Mer gick inte att få ut. Kan det verkligen vara sant?
Regeringen säger nej
Om det verkligen blir en ny konstitution återstår att se. De 25 medlemsländernas parlament måste också säga ja.
I Irland, Danmark, Storbritannien och Belgien står det redan klart att det blir folkomröstningar. Med stor sannolikhet kommer fler länder att använda sig av den möjligheten. Men den svenska regeringen, bränd av euroomröstningen förra året, säger nej. Här räcker det med ett riksdagsbeslut.