Inskränkningar - steg för steg

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Statsminister Göran Persson vill göra nya inskränkningar i den grundlagsskyddade tryckfriheten.

Han har trätt in på en väg som kan bli livsfarlig.

För 175 år sedan slogs Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta mot kungamaktens rätt att stoppa misshagliga tidningar. Genom att förlöjliga Karl XIV Johan vann Hierta en av tryckfrihetens största svenska segrar. Det var publicisten, inte kungen, som bestämde hur tidningen skulle se ut.

Nu är det inte längre kungen som vill strypa medierna. Det är regeringen och de statliga myndigheterna.

Kortsiktig vinst

När statsministern i går på s-kvinnornas kongress förklarade att han på nytt ville inskränka den svenska tryckfriheten är det inte säkert att han tänkt igenom konsekvenserna av sitt förslag. Han ville förmodligen bara glädja det socialdemokratiska kvinnoförbundet.

Men för en kortsiktig vinst är Göran Persson beredd att på nytt rucka på en av hörnpelarna i den svenska demokratin - tryckfriheten. Det borde han passa sig för.

Tendenserna är solklara, regeringen vill att lagar ska ta över publiceringsansvar från tidningarnas, tv:s och radions ansvariga utgivare.

Fick fel effekt

Förra sommaren började en ny lag att gälla som i princip förbjuder medierna att beställa bilder från pass- och körkortsregistren. Observera, redan beställningen är förbjuden. Publiceringen ska vi inte tala om.

Lagen kom till för att stoppa nynazister att lära sig känna igen utseendet på potentiella offer.

Men effekten blev i stället att nynazisterna skyddas. Sedan förra året hjälper staten dem att förbli okända för allmänheten.

Statliga Lotteriinspektionen vill stoppa svenska tidningar från att publicera odds från utländska spelbolag. Det anses nämligen inte vara en service till tippare. Utan "främjande av utländskt spel" och det är förbjudet.

Regeringen har i likhet med exempelvis Lotteriinspektionen fått för sig att öppenhet är av ondo, den orsakar lidande och men. Men kanske borde regeringen lära sig av sin egen läxa.

Efter tsunamin hemlighöll först UD, sedan polisen, listorna på personer som anmälts som saknade efter katastrofen. När Regeringsrätten hävde hemligstämpeln publicerade åtskilliga tidningar listan. Resultatet blev att personer som inte var försvunna kunde strykas från listan.

Nu vill Göran Persson lagstifta mot "ökad sexualisering i medierna". Aftonbladet, Göteborgs-Posten och grova utländska porrtidningar som säljs i Sverige ska bedömas efter samma måttstock.

Var går gränsen?

Syftet må vara vällovligt. Men de medel som Göran Persson vill ta till är livsfarliga.

Tendensen är tydlig. Staten, i form av riksdag, regering och de statliga myndigheterna, vill inskränka tryckfriheten. Än så länge tar man bara myrsteg, men riktningen är pinsamt klar.

Hittills har det handlat om bilder, namn och odds. Men var går gränsen? Ett demokratiskt samhälle bygger på fri opinionsbildning. Det förutsätter att medborgarna litar på medierna.

Det kommer de inte att göra den dag de tror att staten bestämmer vad som får och inte får publiceras. Då blir ryktena den enda sanningen.

Vi är inte där än, långt därifrån. Men Lars Johan Hierta skulle ha varit orolig. Rent av skakig.

Lena Mellin