Vem är det som är fiende i dag?
I höst är det trettio år sedan den sovjetiska ubåten U137 gick på grund i Blekinge skärgård.
Då pågick det kalla kriget.
Men var finns fienden i dag?
Bilderna av det ubåtsliknande föremålet i Baggensfjärden kan blåsa liv i en av svensk politiks mest segslitna diskussioner, ubåtsdebatten.
Whiskeyubåten i Gåsefjärden utanför Karlskrona blev startskottet.
Mellan 1981 och 1994 kränktes det svenska territoriet oupphörligen av främmande ubåtsliknande farkoster.
I alla fall om man ska tro dem som gjorde observationerna.
Men sedan dess har det i stort sett varit tyst. Tills nu.
Att marinens underrättelsetjänst ryckte ut tyder på att bilderna tas på stort allvar. Ändå måste man betrakta upptäckten som förbryllande.
Enligt försvarsberedningen finns inga akuta militära hot mot Sverige.
Det största hotet är, enligt de militära experterna, klimatet. Ryssland, terrorism och it-attacker ska dock inte helt negligeras.
Men största hotet mot Sverige består av jordskred, översvämningar och stora flyktingströmmar i klimatförstörelsens kölvatten.
En främmande ubåt i inloppet till Stockholm passar inte in i den bilden. Inte alls.
Det hindrar inte att det kan vara så. Och det hindrar framför allt inte många, framför allt självutnämnda, experter att tro att det är så.
Det kalla kriget, som delade Europa i nära femtio år, tog slut i början av 1990-talet.
Därefter nedrustades försvaret. Ett stort insatsförsvar inriktat på att möta en militär invasion från Sovjetunionen blev ett mindre insatsförsvar med
fokus på insatser utomlands. Mindre men vassare, var ledmotivet.
I dag finns fyra stridsflyg-divisioner med Jas. För tio år sedan var det åtta. I dag finns fem ubåtar, lika många som 2000. Men 1990 var de tolv.
Det var förmodligen helt rätt. Men just i dag kan man åtminstone ställa frågan om det gick för långt (vilket det alltid funnits vissa som tycker).
En främmande militär ubåt, om det nu är det vi ser på bilderna, ska inte befinna sig i inloppet till Stockholm. För besök i inre territorialvatten krävs tillstånd. Oavsett om ubåten går över eller under vatten.
God hjälp i nedrustningssträvanden fick den politiska majoriteten av ubåtsjakterna under framför allt 1980-talet.
Trots enorma insatser lyckades experterna bara belägga en enda kränkning. Det var den grundstötta sovjetiska ubåten U137 i Blekinge.
Riktigt pinsam var ubåts-jakten i Hårsfjärden söder om Stockholm hösten 1982.
I veckor jagades en främmande ubåt med sjunkbomber och minor.
En kommission ledd av förre försvarsministern Sven Andersson (S) slog året därpå fast att ubåten var sovjetisk. Men senare undersökningar har kommit fram till att de ljud man lyckades spela in kan ha kommit från minkar. Eller en taxibåt. Eller ett skolfartyg.
Men den här gången har vi inga ljud att gå efter. Utan bilder.