Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingrid, Inger

Dogge är ute och cyklar - med oss

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-05-13

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Och cykel på köpet och cykel på köpet" Man har ju begripit att det snackas om det där bland homeboys runt om i landet. Dogges reklamknäck, alltså. Det där han står med typgodkänd hjälm - antagligen bästa köp i Råd och Rön - och försöker rappa oss mot kassorna i någon el-lada, med våra famnar fulla av brödrostar, espressomaskiner och hemmabioanläggningar.

Och så cykel på köpet, förstås.

Vet inte riktigt vart den riktade sprängverkan i muttrandet om reklam-Dogge egentligen pekar. Är det en ideologisk kritik? Något stadigt med en halvmeter Marx, Blå tåget och ett par volymer av Sven Lindqvist som barlast? Eller är det mer en imagegrej? Jag menar, de där cykelbrallorna: Är de hiphop? Skulle ens Spike Lee gått i gång på Malcolm X om Malcolm fjässat runt med en cykelhjälm på knoppen? Och även om man pimpar upp en tramphoj med några kilo bling-bling, är den ett trovärdigt val för fredagens drive-by shooting? Om ni ursäktar facktermerna.

Image är min gissning. Mer än politik. Det är därför det muttras.

Själv tycker jag man kan låta grabben dra in sina pengar i fred. Med hjälm, om han så vill. Det är oss konsumenter jag tänker på.

Det finns nu åtminstone två stora elektronikkrämare som fingrar på våra plånböcker med samma kluckande lockrop: Gratis cykel. Och jag begriper det inte.

Säg att man sitter därhemma och känner kapitalvaruhungern växa. En platt-tv, en dvd med 250 GB hårddisk, en låda som gör livet trådlöst. Vad som helst. Och med det där febriga smajlet, som man brukade ha när man skakade på paketen under granen, ger man sig iväg. Det ska ske inköp. Det ska diskuteras HDMI-ingångar, plasmaskärmar, DivX-kompatibilitet och annan teologi. Det är högtid, helt enkelt.

Snart nog står man där i kön. Med grejer som får Matrix-Neo att se ut som Klabbarparn. Man är med. Det här är så hett, så vasst, att man antagligen kan lämna bilen på parkeringen och låta den nyinköpta datorkraften stråla en hem till soffan. Kortet går varmt, självförtroendet spinner och expediten säger leende:

- Och så var det din cykel på köpet, då.

Ni hör själva. Åter till stenåldern. Varför inte gratis tröskverk? Mjödhorn? Skeppssättningar?

Dogges värdighet är hans sak. Men varför, o varför, vill elkrämarna beröva oss vår?

Johan Hakelius