Nu gläntar de på riksdagens dörr
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2004-09-07
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Visst finns det plats för ett missnöjesparti - men blir det junilistan?
Ett missnöjesparti har klara chanser att komma in i riksdagen vid nästa val.
Om det heter junilistan återstår att se.
Junilistan, som gjorde succé i valet till EU-parlamentet i juni, har flera gånger hotat med att bilda "septemberlistan". Ett parti som siktar på att ta sig in i riksdagen i valet hösten 2006.
Senaste hotet uttalades, i vaga termer, i går då ordföranden Nils Lundgren meddelade att man skulle fundera på saken.
Det finns utrymme
Planerna dömdes raskt ut från både vänster och höger. Ett riksdagsval är något annat än valet till EU-parlamentet, sa bland andra Lars Stjernkvist, avgående partisekreterare (s).
Men riktigt så enkelt är det nog inte. Det finns utrymme för ett missnöjesparti i svensk politik. Frågan är snarast vem som blir först. Junilistans Nils Lundgren eller någon annan?
Enligt flera undersökningar ökar förtroendet för politiker och de politiska institutionerna. Men vid sidan av detta lever en monumental misstro mot den styrande eliten. Dit hör både politiker, näringslivets toppar - och media.
Misstron visade sig bland annat i valet till EU-parlamentet den 13 juni. Valdeltagandet stannade på knappt 38 procent. Av dem som trots allt utnyttjade sin rösträtt valde var sjunde junilistan - inte de partier som redan satt i parlamentet.
Massiv draghjälp fick partiet i valspurten av SVT som bestämde att junilistan inte skulle få delta i slutdebatten. Det skapade intryck av att listan hade sanningar att säga som svenska folket inte skulle få höra. Resultat: på bara några dagar gick junilistan från 5-6 procent, enligt de sista opinionsmätningarna, till 14,5 procent på valdagen.
Den misstro som väljarna gav uttryck för kan givetvis exploateras igen. Det enda som krävs är en slipad kampanjmakare och en rejäl summa pengar.
Två av fem säger ja
Mot junilistan brukar anföras att partiet inte valt sida - det är både vänster och höger eller möjligtvis varken eller. Men det hindrade inte människor i EU-valet. Varför skulle det göra det i ett riksdagsval?
I maj frågade aftonbladet.se om väljarna kunde tänka sig att rösta på ett feministiskt parti under ledning av Gudrun Schyman. 23 procent av kvinnorna och 10 procent av männen svarade ja.
När samma fråga ställs nu om junilistan och riksdagsvalet säger närmare 40 procent ja. Bara naiva kan tro att ett missnöjesparti är chanslöst.
Ledande debattörer och ex-politiker tror att junilistan kan lyckas i ett riksdagsval.
- Folk röstar med känslor, inte efter partiprogram, säger Bert Karlsson, tidigare partiledare för ny demokrati.
Tror du att junilistan kan lyckas i ett riksdagsval?