Nu har det blivit en ljusare värld
Det är fortfarande kallt.
Det är fortfarande jättemycket snö.
Men i morse vaknade du upp till en ny värld. En ljusare värld.
Det finns ett talesätt som säger att det är bättre att tända ett ljus än att förbanna mörkret.
Det är inte sant. Det är visserligen helt okej att tända ljuset. Men den som slutar förbanna mörkret har gett upp. Anser jag.
Därför är denna dag, onsdagen den 22 december 2010, en märkesdag. Den innehåller en vändpunkt som inte bara är värd att notera. Den ska dessutom förstoras.
I natt, närmare bestämt klockan 00.38, stod solen som lägst på norra halvklotet. Då, när du förhoppningsvis låg och sov, inträffade årets vintersolstånd.
Från och med nu blir det förmodligen kallare.
Det kommer med all sannolikhet mer snö.
Men det blir definitivt, och utan återvändo, ljusare.
”Praise the lord”, Tacka Gud, som de säger i Kalle Anka (eller rättare sagt Robin Hood) på julafton.
Just dagarna före och efter vintersolståndet är skillnaderna inte så rasande stora. Det ska erkännas.
Det är snarast tendensen man ska glädjas åt. Inte ljusets omedelbara återkomst.
Här i Stockholm får man vänta ända till julafton innan solen är uppe en hel minut längre. På annandagen kommer nästa minut. Med små, målmedvetna steg äter solen obönhörligen upp mörkret.
Malmöborna kan lägga ytterligare en minut till sin soldag redan i dag. På juldagen kommer nästa. Redan på nyårsafton är solen uppe fem minuter längre. Jag gläds med mina skånska vänner.
På Nobeldagen, den 10 december, försvann solen från Kirunaborna. De får vänta ända till 2 januari innan den kommer tillbaka.
Men då är den å andra sidan uppe i hela 36 minuter med start 11.25. Man kan föreställa sig hur de längtar.
Det var den glada nyheten.
Den dåliga är att om 180 dagar vänder det igen. Då inleder mörkret sin nya invasion.
Vi glömmer det så länge. Okej?