Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

De omutbara finns inte - alla fuskar

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2005-04-21

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Småfifflet är vardag i Sverige

I Sverige tror vi på den omutlige statstjänstemannen.

Det har tyvärr visat sig vara fel. Helt fel.

Det är lätt att sätta sig in i situationen. Den lågt betalde och arbetstyngde tjänstemannen på Försäkringskassan sitter på tjänstestolen och är förbannad. Både över lönen och över mängden arbetsuppgifter.

Frustrationen växer. Men så upptäcker tjänstemannen att han eller hon med ett par enkla knapptryck kan sätta lite guldkant på tillvaron. Till exempel genom att betala ut sjukpenning till sig själv.

Härligt. Ända tills det upptäcks, polisanmäls och tjänstemannen blir av med jobbet.

Vi litar på dem

I Sverige har vi en rörande tilltro till den korrekte statlige eller kommunale tjänstemannen. Där följs lagar och paragrafer. Där vet man vad som gäller - regelboken.

Inga stora pengar

Men tyvärr är det inte alltid så. I februari åtalades 92 personer i den så kallade Systembolagshärvan. Genom att lyfta fram enskilda leverantörer av alkohol skaffade sig butikscheferna personliga favörer, exempelvis resor eller EU-moppar.

På Försäkringskassan handlar det inte heller om stora pengar. Enligt personaldirektör Agneta Jöhnk rör det sig hittills om cirka 300000 kronor.

Myndigheter föredömen

Småfifflet är vardag i Sverige. Även i de offentliga förvaltningarna. Likaväl som det stjäls byggmaterial på de stora byggarbetsplatserna så snattas det block och pennor på kontoren.

Det är allmänt accepterat att man fuskar med skatten och betalar svart.

Fiffel är aldrig godtagbart. Men att myndigheter inte lurar och bedrar är särskilt viktigt. De är skelettet i samhällskroppen. Där ska man kunna räkna med att behandlas mönstergillt.

10 procent kontrolleras

Just nu kontrolleras nära tio procent av de anställda på Försäkringskassan. Det är en häpnadsväckande hög siffra.

Särskilt för oss som fortfarande tror på den omutlige statstjänstemannen.

Lena Mellin

Följ ämnen i artikeln