Ett tips, karlar: Köp inte "årets julklapp" till frun
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-12-17
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Visst. Det är mycket nu. Alf har avgått, Saddam är ur hålet och polackerna - man måste älska dem - har kantrat EU. Men, ni karlar, nu ska vi prata om viktigare unioner. Såna ni har där hemma.
Det är apropå den där mössan, ni vet. Den som är årets julklapp. Inte för att jag vill lägga mig i vad ni har slagit in åt era fruar just i år. Strängt taget är det er ensak. Men man kanske kan få komma med ett råd i alla fall.
Mitt råd är ganska enkelt: Lyssna på Gita.
Först och främst vill jag bara påpeka att Gita älskar sin man. Oerhört mycket. Det är inte det saken gäller. Det saken gäller är just paketen och dessa pakets innehåll. Gita skrev ett litet mejl till mig om det. Ett mejl som det kanske vore bra om ni läste. Så här skriver hon:
"Skulle jag få en mössa i julklapp skulle jag bli sur. Jag vill ha glamorösa julklappar, rysk kaviar och fransk champagne, resa till Seychellerna, spa-weekend m m. Vem vill egentligen ha en mössa?"
Ja, redan där, kära medkarlar, har ni en liten fingervisning: Mössa/champagne. Mössa/kaviar. Mössa/Seychellerna. Mössa/spa.
Upptäcker ni skillnaden? Om inte, läs vidare.
Gita fyller år, bara ett par veckor efter jul. Det kan man lära sig leva med. Men lite draghjälp från presenterna skadar ju inte:
"En födelsedag hade jag önskat mig en romantisk present av min make. Vet du vad jag fick - en plånbok. En annan gång när barnen var små och barnen och jag hade varit sjuka samtidigt som min man hade börjat på ett nytt jobb och måste jobba över jättemycket, tröstade han mig och sa att han skulle köpa något fint åt mig - han kom hem med ett nytt överdrag till strykbrädan."
Jo, Gita vet säkert hur svårt det är att hitta ett snyggt överdrag till strykbrädan. Det är inte det. Samma sak gäller nog era fruar. De begriper att ni menar väl. Men de skulle inte ha något emot om ni ansträngde er en liten aning till. Kanske rent av försökte vara lite fantasifulla.
Såja. Inte gripas av panik. För precis efter det där med strykbrädan avslutar Gita sitt brev. Och eftersom hon har känsla för det väsentliga avslutar hon det så här: "Jag älskar fortfarande min man oerhört mycket."
Tydligare än så kan det inte bli. Kärleken övervinner allt. Till och med strykbrädsöverdrag. Å andra sidan, kära karlar, är det inte säkert att alla fruar är lika storsinta som Gita.
Som sagt, vad ni har valt att slå in är er ensak. Men ni har sju dagar på er. Har ni sparat kvittot hinner ni byta det där strykbrädsöverdraget, eller den där stavmixern, eller dammsugaren, eller plånboken, eller mössan. Ingen behöver veta om det. Jag tänker inte skvallra.
Det är bara ett gott råd från Gita.