I skuggan av ett jättelikt klungknull
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-09
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Alla branscher har sina sidor och i den här branschen arbetar man ständigt i skuggan av ett jättelikt klungknull.
TV 4:s ”Körslaget”. En sammanfattning:
Producent Pelle Porseryd slänger iväg ett par sms till sin kompis. Producent Pelle Porseryd lovar att rigga omröstningen i sitt program. Producent Pelle Porseryd skojar, förstås.
Fattaru inte skämt, eller?
Producent Pelle Porseryd vet att hans kompis, som också har jobbat för TV 4, har en nylanserad hemsida där sms:en kommer att publiceras. Och så blir det.
Den där hemsidan har ett samarbete med den här tidningen. Den här tidningen börjar trumpeta om ”skandalen”. Vi får följa ”krisen – minut för minut”. Med tydlig hänvisning till hemsidan. Som i sin tur gör en kul låtsasnyhet på alltihop.
TV 4:s diskussionsforum fylls av upprörda utbrott, tills det stängs ned på grund av ”tekniska problem”. Det uppmärksammas i den här tidningen. Då kommer forumet tillbaka. Utbrotten fortsätter.
Nu pratar alla om ”Körslaget”.
En gissning: det enda som egentligen blir följden av alltihop är att den här tidningen, den där hemsidan och TV 4:s ”Körslaget” alla ökar antalet läsare och tittare.
Själv finns jag alltså här och, då och då, i TV 4. I skuggan av ett jättelikt klungknull.
Men vid sidan av det, det är ändå en fin bransch. För ni hörde väl vad producent Pelle Porseryd sa, när det brakade lös? Jo:
”Med facit i hand så hade jag aldrig skickat sms:en.”
Visst känns det igen? Till exempel från när en kvinnlig komiker blottade brösten för en förbipasserande i Humlegården. Det skulle bli programmet ”Rajraj” av det, men det blev åtal och dom för ofredande i stället. Vad hennes chef sa?
”Med facit i hand kan jag bara säga att hela situationen är jätteolycklig.”
”Med facit i hand.” Det är nyckeln. För det här är uppenbarligen en bransch där alla börjar med två tomma händer. Producenter bara KAN inte veta i förväg om det är smart eller korkat att offentligt håna artister de hyrt in.
Programledare KAN inte avgöra om det är kul eller åtalbart att sticka tuttarna i ansiktet på okända gubbar i parken.
Inte i förväg. De måste testa. Först då trycker omvärlden FACIT i deras tomma nävar. Först då kan de avgöra vad som är rätt och fel.
Det är som att jobba med treåringar. Och de är ju söta.