Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingrid, Inger

Vem ska vara tolerant när vi rensat bort skiten?

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-09-06

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Här kommer en liten fråga. En fråga om tolerans. Alltså: Är det något fel på toleransen när den kräver att vi spärrar in oliktänkande?

Svara inte alltför snabbt nu. Vi ska reda ut saken. Vi börjar lite försiktigt med de så kallade grabbtidningarna. Café och Slitz heter de mest kända. De är ungefär som Amelia, fast för Amelia-läsarnas söner. Lite tips, lite kläder, lite naket. Och precis som Amelia är de viktiga för trendiga människor. Inte så att trendiga människor läser dem. Tvärtom. Trendiga människor kan bygga sin karriär, ofta i kolumner som den här, på att tala om att de INTE läser dem. Att de till och med avskyr dem. Det är en viktig signal om att de tänker rätt.

Några trendiga människor, som i flera fall ännu inte har fått egna kolumner, signalerar kraftfullt just nu. De samlar in namn för att få kiosker att sluta sälja grabbtidningar. För oss som funderar på tolerans är det mest intressanta ett uttalande från detta "feministiska nätverk". Det stod att läsa i Stockholms fria tidning:

- Tidningarna borde redan vara förbjudna, om kvinnor räknades som en folkgrupp.

Där har vi något: Lagen om hets mot folkgrupp, vår främsta toleranslag, borde användas för att förbjuda grabbtidningarna.

Vidare till Öland. Jo, just det, det gäller pingstpastor Åke Green. Han som höll en predikan mot "sexuella abnormiteter". Pedofili, incest och djursex. Men han räknade också in homosexualitet, med stöd av en massa bibelcitat. För detta dömdes han att sitta i finkan en månad. För brott mot vår främsta toleranslag, lagen om hets mot folkgrupp.

Han uppmanade ingen att slå någon annan. Han påstod inte att homosexuella är lägre stående. De enda han var oförskämd mot var riksdagens ledamöter. Men han uttryckte uppfattningen att homosexualitet, liksom till exempel otrohet, är en synd.

Toleransen kräver numera att oliktänkande av den sorten spärras in. Där ser ni. Inte så lätt som ni trodde. Och det blir förresten ännu krångligare: pastor Green talade också en hel del om "porrindustrin" och "tidningsbranschen" som ohämmat spekulerar i våra "begär" och "sexdrömmar".

Så brukar feministiska namninsamlare låta. Så det finns säkert en underskrift mot grabbtidningar att hämta hemma hos familjen Green på Öland.

Fast jag undrar. När alla skrivit på varandras protestlistor, förbjudit allt och satt varandra bakom galler. När det blivit så där riktigt städat och rent som toleransen verkar kräva. Vem finns då kvar att vara tolerant mot?

Johan Hakelius