Avdankade – med Sveriges bästa a-kassa

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Riksdagens guldkantade pensionsavtal är inte principlösa.

De är något mycket värre.

De är ryggradslösa.

För vanligt folk gäller arbetslinjen. I rasande fart har riksdagens ledamöter klubbat igenom lagar som med morot och piska ska få fler att jobba mer.

Men det gäller alltså vanligt folk. Till sig själva har riksdagsledamöterna rakt motsatt inställning. De som lämnar riksdagen får mer betalt ju mindre de jobbar.

Pengar till pensionen

Ledamöternas guldkantande pensionsavtal heter inkomstgaranti på byråkratiska. Garantin betalas ut till dem som suttit minst tre år i riksdagen eller i EU-parlamentet. Den som fyllt 50 och varit ledamot i minst tolv år får pengar tills han eller hon blir ålderspensionär.

Vänsterpartisten Marianne Eriksson, 56, satt i EU-parlamentet i nio år. Nu föreläser hon – gratis.

– Fördelen med inkomstgarantin är att jag inte behöver ta ut något arvode, säger hon.

Kristdemokraten Tuve Skånberg, 52, var riksdagsledamot i 15 år. Även han jobbar ideellt. Handelsbolaget han har ger bara ett överskott på 20 000 kronor om året.

Moderaten Maud Ekendahl, 59, lämnade riksdagen för två år sedan efter tolv år i svenska folkets tjänst. Nu jobbar hon ideellt åt Röda korset och ”ser ingen anledning” att söka vanliga jobb eftersom hon klarar sig bra på

inkomstgarantins 31 293 kronor

i månaden.

Det finns ingen som tycker att någon ska kastas ut på gatan utan ett öre i inkomst efter lång och trogen tjänst. Det är därför det finns a-kassa och det är därför det finns inkomstgaranti för riksdagsledamöter.

Stötande skillnad

Men varför ska vanligt folk behandlas på ett sätt och riksdagsledamöter på ett annat? Det finns ingen rimlig förklaring.

En vanlig 52-åring som frivilligt lämnar sitt jobb får a-kassa i 300 dagar och får inget jobbskatteavdrag. Sedan får han eller hon leva på besparingar.

En 52-årig riksdagsledamot som suttit i tolv år och tycker det finns roligare grejor att göra är väl, till och med mycket väl, försörjd fram till pension. Och får, trots att han inte jobbar, jobbskatteavdrag. Skillnaden är stötande.

”Den enskilt viktigaste uppgiften under mandatperioden är att skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag”, slog statsminister Fredrik Reinfeldt fast i sin regeringsförklaring. Men varför är avdankade riksdagsledamöter undantagna? Det finns ingen rimlig förklaring.

Kritiska väljs inte in

”Vi har inget inflytande över våra egna ersättningar”, brukar riksdagsledamöterna säga när deras ekonomiska villkor granskas.

Det är en sanning med modifikation. Arvodet fastställs av riksdagens arvodesnämnd som utses av riksdagens styrelse. Gissa om det väljs in någon som haft kritiska synpunkter på riksdagslönen? Rätt svar är nej.

Bestämmer själv

Den guldkantade pensionen har riksdagsledamöterna däremot beslutat om alldeles på egen hand, inga andra är inblandade. Lagen om villkor för riksdagens ledamöter ändrades senast för två år sedan.

Riksdagsledamöterna skärper villkoren för vanligt folk. Men belönar sig själva med Sveriges bästa a-kassa alla kategorier. Det är ryggradslöst.