Glada miner trots budgetunderskott och arbetslöshet
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2004-03-04
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Göran Persson har ett fast grepp om sin kamera.
Men ekonomin håller på att glida honom ur händerna.
Regeringen samlades i går på statsministerns residens Harpsund för att lägga upp riktlinjerna för vårbudgeten som presenteras i mitten av april.
Statsministern var på strålande humör, iförd ny väst och digitalkamera som han fotograferade journalisterna med.
Men Göran Perssons glada miner motiveras inte av tillståndet i den svenska ekonomin. Budgetunderskottet, som Persson förklarade krig emot, ökar kraftigt. Och arbetslösheten, som Persson lovat bekämpa tills den försvinner, ökar ytterligare.
Budgetunderskottet. När socialdemokraterna återkom till makten 1994 blev Göran Persson finansminister. Statsfinanserna låg i ruiner, Persson tvingades slakta många heliga kor på vägen mot målet - en krympande statsskuld och inkomster som täcker utgifterna.
Värre i år
Men förra året började statsskulden öka igen. Enligt preliminära siffror fattades 46 miljarder kronor då. I år blir det ännu värre. Enligt Riksgäldskontoret, som sköter statens upplåning, måste staten i år låna 68 miljarder kronor för att få affärerna att gå ihop. Det är betydligt mer än man trodde så sent som i höstas.
Som andel av bruttonationalprodukten, ett internationellt accepterat mått på statsskulden, fortsätter dock skulden att minska. Det beror på att ekonomin som helhet växer snabbare än statens skuldsättning.
En annan ljusglimt är räntan. De låga räntorna gör att statsskulden kostar mindre än man trodde för ett par år sedan. Trots att skulden ökat med över hundra miljarder kronor har ränteutgifterna minskat.
Arbetslösheten. Senast år 2000 skulle den öppna arbetslösheten vara högst fyra procent. Den utfästelsen gjorde Göran Persson innan han valdes till partiledare och statsminister för åtta år sedan.
Men enligt Arbetsmarknadsstyrelsens sätt att räkna har målet aldrig uppfyllts. Förrförra året var den öppna arbetslösheten 4,2 procent, den lägsta nivån sedan 1990-talets krisår. Året därpå blev siffran 5,0. För i år tror regeringen att den hamnar över fem procent.
A-kassan kostar
Arbetslösheten tär på statens finanser från två håll. Utgifterna ökar eftersom a-kassan kostar pengar. Och inkomsterna minskar eftersom de arbetslösa inte betalar särskilt hög skatt. Dessutom är det ett tecken på att samhällsekonomin som helhet är i olag.