Vägra ta emot ditt uttagskvitto
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-09-12
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Här är ett test: du har just knappat in 300 spänn ut på bankomaten. Nu blinkar den lilla bankirskärmen sin fråga: "Vill du ha uttagsbesked? Ja. Nej."
Vad svarar du?
Och här är en teori: folk som alltid svarar ja är ett världsproblem.
Det här är inte en Greenpeace-text om att alla dina uttagskvitton staplade på varandra skulle räcka till att föda 17 afrikanska byar i 32 år, eller att 104 sydamerikanska fotbollsplaner skulle kunna förvandlas till regnskog, om du struntade i kvittona. Det här handlar om något mycket viktigare: din själ.
För de flesta av oss blev inte en Göran Kropp eller Kenny Bräck. Vi måste hitta vår frihet utan att klänga längs glaciärer eller ta kurvorna i Indianapolis i 320 knyck. Vi måste hitta friheten där vi råkar befinna oss. Till exempel vid bankomaten. Det är det saken handlar om.
Ända sedan Dagens Nyheter uppfann folkpartiet, eller om det var tvärtom, har vi ju fått lära oss en sak: kunskap är heligt. Ju mer kunskap i bagaget, desto lättare blir livets resa. Kunskap befriar. Kunskap ger lycka.
Mot detta ställer jag bevisföremål A: ett uttagskvitto med saldobesked.
Jag vet att jag inte är ensam. Jag vet att vi är fler som helst svarar nej när bankomaten ställer sin fråga. Som känner lättnad, till och med sprittande glädje, om vi ser texten "uttagsbesked kan tyvärr ej ges". Inte för att vi tror att pengarna blir fler om vi inte tittar. Inte ens därför att vi - åtminstone inte varje gång - anar att pengarna är färre än de borde vara.
Bara av ren, skär glädje över att slippa få reda på något.
Frihet, helt enkelt. Härlig, oupplyst frihet.
Jag tycker att vi talar alldeles för lite om det här: lyckan i att slippa kunskap. Kanske därför att de som alltid svarar ja på bankomatens fråga sitter inne med de fina argumenten: Att säga nej till kunskap är irrationellt, oansvarigt, självbedrägeri.
Vi måste alla välkomna varje "informationskampanj", med fakta i kampen mot betalningsanmärkningar, klamydia och könsroller.
De har förstås rätt. Förutom att de har fel. För fakta är bara fakta, men människor är människor. Och en del av oss trycker på nej och går glatt visslande från bankomaten. Andra trycker på ja och ser fan så mycket surare ut.