Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingrid, Inger

Extramaterialet förstör filmerna

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-08-03

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Vem - jag bara frågar - vem är det som tittar på allt det där bonusmaterialet? Det som ligger där och skräpar bredvid dubbade och textade versioner på hyr-dvd:n.

Det finns ett problem här. Man kan hitta på vad som helst. Man kan uppfinna köttätande jätteödlor som kör rymdskepp som om de vore Kenny Bräck. Man kan bestämma att en del människor är osynliga, eller stoppar tåg med händerna eller springer runt på stan i gummikalsonger och slängkappa, utan att bli insugna av Statens Dårverk.

Allt det där kan man hitta på. Det funkar. På ett villkor: att de som följer berättelsen tror på den. Inte bokstavligen, förstås. Bjuder man Anthony "Hannibal" Hopkins på grillad granne när han kommer på middag, tror man lite för mycket. Men just under berättandet måste man tro.

När Darth Vader och Luke Skywalker fäktas måste man se två ljussablar, en ond och en god. Ser man bara två vuxna män i trikåoveraller som slår plastpinnar i huvudet på varandra, är det roligare att peta tånaglarna.

"Suspension of disbelief" heter det på engelska - att upphäva misstroendet. Eller, enklare, att låta sig luras. Den som inte låter sig luras kan inte njuta av berättelsen.

Det är det som är problemet: Borttagna scener. Skojiga felsägningar. Den obligatoriska filmen om filmen.

Varför vill någon se en film som handlar om att filmen som man just sett är lurendrejeri? Varför förstöra berättelsen genom att metodiskt visa hur det gått till att fejka varje händelse man just trott på?

Det är liksom att missa hela poängen. Ungefär som när man delar hiss upp i Eiffeltornet med ett gäng pensionerade byggmästare från Texas och ingen tittar på utsikten. Istället knackar alla på balkarna och försöker dra ut bultarna ur väggen.

Folk som gillar filmer om filmen är samma typ av människor som blir sura när trollkarlar inte avslöjar hur de gör sina trick. Som om de är rädda för att det kanske var magi - ALLDELES PÅ RIKTIGT - om de inte får veta precis hur det gick till.

Vilka det är som väljer att se filmen med "regissörens egna kommentarer" malande i bakgrunden vill jag inte ens veta. Måste man absolut ha någon som förstör filmen genom att prata hela tiden kan man bjuda hem en gammal moster.

Johan Hakelius