Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingrid, Inger

Osäker framtid – även för de smarta

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-05-02

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Deklarationstid, man är frilans och som vanligt drabbas man av tanken att man borde bli smart. Skaffa en riktig mejladress, till exempel, i stället för den gengasdoftande som slutar på hotmail.com. Rigga en hemsida med alla texter man skrivit och länkar till nätbokhandlar med de böcker man fått ur sig. Framför allt att man äntligen borde sätta sig själv på bolag. Skaffa en listig revisor som kan trolla fram godkända avdrag med förbundna ögon, om han så vore inlåst på ett skattekontor med Valdemar Attedag.

Men det blir ju aldrig av.

Antagligen är det ett gigantiskt misstag. Någon gång i en ännu disig framtid kommer man att sitta i en skrubb någonstans och suga på sitt inflammerade tandkött. Bläddra i antikt gulnade lönebesked, med tårarna strömmande ned för kinderna, vid minnet av alla kronor man gav bort. Och utanför fönstret glider ens smarta kolleger förbi, solbrända och leende, fullt upptagna med att sätta sprätt på sina trinda pensionsförsäkringar.

Antagligen. Men säker kan ingen vara.

Om framtiden är osäker finns två sätt att hantera den på. Det första är att vara smart. Bygga sin framtid så noggrant att den är nyckelklar när man kommer dit. Det kanske funkar. Men, å andra sidan?...

Säg att du har planerat så barnevikskt att du har miljonersmiljoner när livets långa kafferast tar vid. Du har flytt bort från förmögenhetsskatter och fastighetsskatter och snöglopp till någonstans där golfsäsongen är 12 månader lång. Och så sitter du där, helnöjd.

Då försvinner plötsligt både fastighetsskatt och förmögenhetsskatt därhemma. Och sedan rullar växthuseffekten in. Gräset gulnar på greenen i ditt paradis. Snart är alltihop en sandbunker, men i Växjö och Korpilombolo vajar palmerna och folk plockar apelsiner direkt från träden och dansar samba, för där har det stora vemodet rullat bort. Du skulle kunna flytta tillbaka, men pengarna har gått åt till bevattning och den höjda fastighetsskatt och förmögenhetsskatt som de infört för inflyttade nordbor. Och nu sitter du där och tuggar sand i ditt värdelösa framtidsbygge som ingen vill köpa.

Så kan det också gå. För framtiden är osäker, även om man är smart.

Vad det andra sättet att hantera framtiden på är? Det är en oerhört listig strategi. Jag kallar den: Det ordnar sig alltid.

Johan Hakelius