Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Hildegard, Magnhild

Det är ett straff i sig med utdragna rättsprocesser

Publicerad 2011-03-16

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

För två år och fjorton dagar sedan grep polisen en 55-årig, väl ansedd och aldrig prickad läkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm. Läkaren misstänktes för mord på ett svårt sjukt spädbarn.

Den unika händelsen fick enorm uppmärksamhet.

Två år och fjorton dagar senare är den första åklagaren bytt mot en annan.

Läkaren är släppt ur häktet.

Misstankarna har skrivits ner från mord till dråp.

Åtal har väckts. Men läkaren har ännu inte fått sin sak prövad i domstol.

En annan åklagare pratade bredvid mun och berättade för världen att Julian Assange är misstänkt för våldtäkt. En polis, tillika politiker och vän till en av kvinnorna som anmält Assange, babblar om fallet på Facebook.

Två läkare, Obducenten och Allmänläkaren, har i decennier kämpat för att få tillbaka sina yrkeslegitimationer.

De har aldrig dömts i domstol för styckmordet på Catrine da Costa, men socialstyrelsen trodde att de ändå gjort något oetiskt, om än inte mord, och fråntog dem rätten att utöva sina yrken.

En polis beskrev i förväg Olof Palmes misstänkte mördare för det viktigaste vittnet, änkan Lisbet Palme.

Därmed blev hennes utpekande av Christer Pettersson utan värde, hur säker hon än var. Han frikändes i hovrätten.

När upphör rättsstaten att fungera? När X antal läkare fråntagits sina legitimationer på lösa grunder? När Y antal poliser tar sig friheten att på Facebook politiskt agitera i pågående utredningar?

När en misstänkt väntar i två, tre, fyra år på att få sin sak prövad i domstol?

Rättsstaten går inte under på grund av enskilda polisers och åklagares inkompetens.

Men för den barnläkare som anklagas för att ha dödat sin värnlösa patient, som fått sin tillvaro sönderslagen, som i två år och fjorton dagar väntat på att få anklagelserna prövade, är varje dag ett straff och en pina.

Hur det döda barnets föräldrar uthärdar ovissheten vet jag inte.

Jag har ingen aning om läkaren är skyldig eller oskyldig. Jag känner inte ens hennes namn.

Jag är bara säker på att en mordutredning som drar ut så oändligt på tiden måste betraktas som ett övergrepp i sig.

Peter Kadhammar

Följ ämnen i artikeln