Satir är nog hopplöst – verkligheten är värre
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-09-27
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Man funderar en del när man reser. Det beror på skyltarna. Som i förra veckan då jag skulle flyga till Göteborg. Färden gick från Bromma.
I tidningskiosken på Bromma flygplats, där personalen alltid verkar tala i telefon, satt det som vanligt löpsedlar på väggen. Ni vet hur de ser ut.
Mördare som rymt, nya bantningstips och prinsar som sticker händerna under kjolen på nakenmodeller. Men den löpsedel jag fastnade för hade något alldeles särskilt.
”Arabmilis varslad om uppsägning”, stod det.
Håll med om att det är en ganska bra löpsedel. Man blir nyfiken.
Löpsedeln visade sig tillhöra en av Sveriges mest ambitiösa tidningar. Jag talar om satirtidskriften Strix. Och jag skämtar inte. Var och en begriper ju hur hopplöst det måste vara att försöka skriva satir. Att vrida till verkligheten sådär lite grann så att vi känner igen oss, men så att allt ändå blir absurt och väldigt roligt.
Är det verkligen möjligt att göra det nuförtiden?
Det var det jag funderade på när jag vandrade ut mot planet. Och fick se skylten. Den var stor och gul och stod på betongen bredvid planet.
”ABSOLUT FÖRBJUDET att gå under vingen”, stod det.
Tänk på det en stund.
Tror ni att det har funnits en tid när det bara var förbjudet att gå under vingen? Hur tror ni att den tiden tog slut? Var det någon mobiltjattrande affärsresenär som sneglade på skylten och tänkte ”jaså, är det bara förbjudet”? Och sedan styrde rakt in i insuget på motorn. Var det då någon ansvarig person på Bromma som kände att det var dags att ta krafttag? Och skickade ned en vaktmästare med pensel för att måla dit ABSOLUT ovanför FÖRBJUDET.
Jag vet inte. Jag bara frågar. Tar man sig inte vatten över huvudet om man gör en satirtidskrift i ett land där det, alldeles på riktigt, finns skyltar som det står ABSOLUT FÖRBJUDET på?
I Göteborg var det bokmässa. Tusentals människor i en enorm hangar. Många hade något desperat i blicken. Som om de undrade vad vi egentligen ska göra med alla dessa böcker. Och alla dessa författare. De satt i vartenda hörn och pratade om sin barndom. Eller om George Bush. Eller om lingon.
Jag gick förbi en monter där det utlovades ett samtal om satir. Sedan ropade de fram ett par av Sveriges tråkigaste karlar för att sköta just det. Det syntes att de tog mycket allvarligt på sin uppgift.
Man måste beundra en tidning som Strix när man ser sånt. För det finns mycket som är ABSOLUT FÖRBJUDET i Sverige 2004. Men inte att verkligheten ständigt överträffar satiren.