Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ingrid, Inger

Lättjan tar plats på landets arbetsplatser

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-03-14

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I Frankrike säljer den som camembert. I Tyskland som bratwurst. "Da Vinci-koden" är redan omkörd och den här veckan kommer boken till Sverige.

Svenska Förlaget, Schibstedtägt precis som den här tidningen, ger ut Corinne Maiers "Hej lättja". Peter Stenson - han heter så, förlagschefen - sitter säkert redan bredbandsuppkopplad till banken med ett förväntansfullt grin i nyllet.

Inte utan anledning. "Hej lättja" är den perfekta boken att ge bort om man vill visa att man är så där härligt tillbakalutad i livet. En som genomskådat systemet. En rebell. En tänkande människa.

Egentligen bygger boken på en enda idé: bli anställd och lyft lön, men skit i att jobba. Resten är variationer på temat. Försök inte ändra något, undvik poster med ansvar, gör dig osynlig, välj arbetsuppgifter som inte är resultatinriktade, lyft aldrig ett finger i onödan.

Den där typen av grejer. Allt, givetvis, med "glimten i ögat".

Det är förstås bara en fråga om dagar innan boken blivit bibel för alla svenskar som "gått in i väggen" och känner sig "utbrända". En fråga om veckor innan varje lunchrum i landet har citat från "Hej lättja" upptejpade på väggen. Bredvid den obligatoriska kungörelsen om att "din mamma jobbar inte här".

Inget att säga om det. "Hej lättja" är arbetets Atkinsdiet. Ät gott och bli smal! Gör revolution genom att göra ingenting!

I förra veckan fanns en liten blänkare om boken i tidningen Metro. Några sidor dessförinnan fanns en annan artikel där det stod så här:

"Många av ungdomarna är oerhört målinriktade och det är inte tal om sabbatsår, eller att betrakta studierna som ett tidsfördriv i väntan på att man ska bestämma sig för vad man ska bli."

Artikeln handlade om en grupp svenskar som på tio år blivit 50 procent fler på landets högskolor. På vissa, särskilt krävande, utbildningar utgör de mer än hälften av de studerande. De är "högpresterande och ambitiösa". De når toppresultat, ofta på kortare tid än andra studenter.

Gruppen det handlade om var invandrartjejer.

Det blir säkert kul på den heliga svenska fikarasten, nu när pallarna med "Hej lättja" skickas ut för högläsning. Äntligen en ideologisk överbyggnad för att ta en kaka till. Alla dessa tänkande svenskar, som genomskådat systemet kan förenas i ett arbetsskyggt flabb. Ögon kommer att glimta som aldrig förr. Och sedan kanske ett "friår".

Helskönt. Men jag hoppas att min läkare är en invandrartjej, nästa gång jag hamnar på sjukhus.

Johan Hakelius