Polis fälls för skott mot fullsatt gym

Publicerad 2013-01-30

Han sköt mot guldrånaren, men tio av skotten gick rakt in i ett gym där tre kvinnor var nära att träffas av kulorna.

Polisen dömdes i dag till böter för framkallande av fara för annan.

Rånet mot guldsmedsbutiken skedde den 6 mars i fjol.

I jakten på de tre förövarna, på Birger Jarlsgatan i centrala Stockholm, började polisen att skjuta när en av rånarna riktade vapnet mot poliserna.

Vapnet visade sig sedan vara en ofarlig startpistol.

Tingsrätten skriver i domen att det emellertid inte råder någon tvekan om den 34-årige polismannen hade rätt att använda våld mot den beväpnade rånaren.

”Rätt att försvara sig”

Totalt avlossades 18 skott, enbart från polisen. Den åtalade polisen sköt tolv skott – tio av dem gick in i ett gym bakom rånarna.

Tingsrätten anser att polisen haft rätt att försvara sig mot rånaren, men inte att utsätta kvinnorna i gymmet för fara genom upprepad beskjutning.

Polismannen borde efter de första skotten ha tänkt om och till exempel tagit skydd bakom de parkerade bilarna.

”Det går inte att säga exakt vid vilket antal skott polismannen borde ha besinnat sig och insett att hans handlande var oförsvarligt, men han går i vart fall över gränsen för sin rätt att försvara sig när han efter ett kortare avbrott för att ladda om sitt vapen fortsätter att avlossa skott”, skriver rättens ordförande Lena Egelin i ett pressmeddelande.

Avlossade 18 skott

Polisen åtalades i oktober för brottet framkallande av fara för annan. Åklagaren anser att polisen utsatt kvinnorna som stod vid receptionen inne i gymmet för ”livsfara eller fara för svår kroppsskada”.

Rånarna dömdes i maj till mellan ett och ett halvt och fyra års fängelse.

Påföljden för polismannen blev 80 dagsböter a 325 kronor, sammanlagt 26 000 kronor.

De tre kvinnor som befann sig inne i gymmet, och fick söka skydd vid beskjutningen, hade begärt skadestånd. Tingsrätten skriver i domen att det utifrån den tekniska utredningen inte råder någon tvekan om att de utsatts för livsfara eller kunde ha drabbats av svåra kroppsskador.

Men eftersom polismannen inte medvetet försökt skada kvinnorna har skottlossningen inte samma kränkande innebörd som ett uppsåtligt angrepp skulle ha inneburit. Därför anser tingsrätten att det inte "föreligger en ersättningsgrundande kränkning ."

Personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen har bedömt att polismannen får behålla jobbet. Han har börjat skolas in som stationsbefäl.