Nya DNA-spår kan lösa mordet på Nils Bergman, 77

Uppdaterad 2013-06-15 | Publicerad 2012-12-11

2002 höggs Nils Bergman, 77, ihjäl på en gångväg utanför sitt hus.

2002 höggs Nils Bergman, 77, ihjäl på en gångväg utanför sitt hus.

Nu har polisen fått fram helt ny DNA-bevisning som kan lösa mordet.

– Förhoppningen är att den här personen ska fastna i DNA-registret en vacker dag, säger Hans Strindlund på Söderortspolisen.

Nils Bergman.

I november 2002 var Nils Bergman, 77, på väg hem från Vendelsö kyrka där han spelat klarinett med vännerna i pensionärsorkestern. Strax utanför sitt hem överfölls han av en okänd gärningsman och fick halspulsådern avskuren. Hans liv gick inte att rädda.

I över tio år har utredningen pågått. Och i maj i år nådde polisen sin största framgång.

Förväxlade med sin pappa

En 44-årig kvinna som misstänks ha förväxlat Nils Bergman med en man hon trodde var hennes biologiska far greps och häktades som skäligen misstänkt för mordet. Kvinnan hade drabbats av hämndbegär mot pappan sedan hon upptäckt att hennes mamma försörjt sig som prostituerad.

Eftersom Nils Bergman och mannen bodde nära varandra och var jämngamla misstänker utredarna att kvinnan tagit fel. Men bevisningen höll inte och kvinnan släpptes efter en vecka i häkte.

Men nu har utredarnas hopp tänts igen.

Måste inte vara mördaren

I måndags fick kriminalkommissarie Hans Strindlund svar från Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL. De hade lyckats säkra DNA från ett av beslagen.

– Det är inte så enkelt som att den personen måste vara mördaren. Men den här personen vill vi verkligen prata med, säger Strindlund.

DNA-profilen matchar inte den tidigare häktade kvinnan. Och Hans Strindlund hoppas nu att personen som lämnat DNA-spåret ska begå ett nytt brott så att han eller hon fastnar i polisens DNA-register.

Registret omfattade i oktober 117 649 personer. Men varje månad läggs DNA-profiler från 1300 nya personer in. Enda kravet är att de blivit misstänkta för brott med fängelse i straffskalan.

– Om en person är misstänkt för till exempel bedrägeribrott och det inte finns DNA-spår så har man ändå möjlighet att topsa den personen. Om det finns fängelse i straffskalan så ska det tas DNA, säger Tore Olsson laboratoriechef på SKL.

ANNONS