Dagsländan vägrade dö
Publicerad 2012-11-25
Här tog SD plats i kommunfullmäktige redan 1991 – och märker inget av krisen
Efter filmskandalen är Sverigedemokraterna på allas läppar.
Partiet har upplevt en av sina värsta kriser någonsin och tvingats sparka två av sina tyngsta företrädare.
Men i opinionsmätningar ligger SD över valresultatet och målet att bli tredje största parti i riksdagen 2014 står kvar.
Aftonbladet åkte till skånska Höör och letade efter det krisande partiets rötter. Här tog man plats i kommunfullmäktige redan 1991 – och har i det tysta växt sig allt starkare sedan dess.
Det är en kall och regnig måndag i november. Det har gått 21 år sedan den första SD-ledamoten steg in i det röda kommunhuset på Södergatan i Höör. Mandatet i fullmäktige var ett av de två första som SD fick.
Den första ledamoten Tina Hallgren Bengtsson lämnade partiet efter bara några år för det nynazistiska Nationalsocialistisk front.
Men trots avhoppet fortsatte SD att växa i Höör – steg för steg. I dag är man tredje största parti i kommunen och inför valet 2014 är målet att nå samma framgång i riksdagen.
De senaste veckorna har SD varit svårt sargat av den uppmärksammade filmskandalen – där numera sparkade ekonomiskpolitiske talespersonen Erik Almqvist använde rasistiska skällsord och tillsammans med SD-topparna Kent Ekeroth och Christian Westling beväpnade sig med järnrör en sen kväll på Kungsgatan i Stockholm sommaren 2010.
Partiledningen säger att SD inte kommer falla samman av det som hänt. Man pekar på det långsiktiga arbete som gjorts runt om i landet och som enligt dem resulterat i en stabil grund att stå på.
Och det var här i mellanskånska Höör som den grunden började byggas på allvar.
När SD kom in i Höör satt socialdemokraten Anders Bergelin redan i fullmäktige. Han minns nykomlingarnas entré väl.
– De behövde bara några hundra röster för att komma in, det fick de ihop efter att ha knackat dörr, framför allt hos pensionärer och arbetslösa, säger han.
Bergelin tror att det var en medveten strategi från SD att ta sig in i en liten kommun först. Han menar att taktiken de använde var baserad på rena lögner om invandrare.
– Det var hemskt hur de skrämde upp de gamla. De vågade knappt gå utanför dörren.
I slutet på 1980-talet och början på 1990-talet kom många flyktingar från det krigshärjade Jugoslavien till Sverige. I Höör inhystes en del av dem på friluftsanläggningen Frostavallen.
Förläggningen nämns av de Aftonbladet pratar med som en av anledningarna till att SD kom in här först och senare fick rejält fäste i Skåne. Men det finns fler.
Den skånska landsbygden har en historia av missnöjespartier. Många av dem har senare gjort gemensam sak med SD.
Det var bara några mil från Höör som Sven-Olle Olsson, ”Sjöbo-Olle”, blev rikskänd när han som C-kommunalråd utlyste en folkomröstning om flyktingmottagandet. Strax därefter uteslöts han ur C och bildade i stället Sjöbopartiet.
Anders Westergren blev sverigedemokrat 1991, samtidigt som partiet fick fäste i Höör. Det var bara tre år efter att SD bildades i spillrorna av högerextrema Bevara Sverige Svenskt.
Anledningen till att Westergren anslöt sig till det då mycket kontroversiella partiet var just flyktingförläggningen på Frostavallen. När vi träffar honom en sen eftermiddag i kommunhuset berättar han om tiden i partiets unga historia.
– Det var mycket turbulens och det uppstod motsättningar. Flyktingarna uppträdde inte på ett sätt som var accepterat i svensk social ton, säger han.
Westergren är en av SD:s veteraner och satt under en tid på 1990-talet i den mäktiga partistyrelsen och var även andre vice ordförande. I Höör har han suttit i fullmäktige sedan 1994.
Året innan hade flyktingförläggningen stängts.
– Men vi fortsatte att växa. Jag vill tro att det har att göra med vad vi verkligen vill.
Westergren tror inte att den senaste tidens skandaler kommer att påverka partiet nämnvärt. Han säger att han inte alls försvarar vad Kent Ekeroth och Erik Almqvist gjorde den där Stockholmsnatten för drygt två år sedan.
– Men många har kommit fram på stan och sagt att ”man gått för hårt åt grabbarna i pressen”. Många gånger har folk trott att det är slut med oss som parti. Men de har haft fel. Det har fortsatt att rulla på framåt i samma takt som tidigare.
De flesta Aftonbladet talar med i Höör säger att SD inte har påverkat politiken över huvud taget – trots 20 år i fullmäktige.
– Jag skulle säga att de inte haft någon påverkan alls – inte ett dugg, säger Anders Bergelin (S).
När SD först kom in trodde de etablerade partierna att de skulle bli en ”dagslända”. De hade fel.
Partisekreteraren Björn Söder har på sistone försökt hålla ihop ett SD som är svårt sargat av filmskandalen. Det var här i Höör, som den numera mäktige Söder, fick sin skolning. Han tog plats i fullmäktige 1998.
– Jag kommer ihåg första gången han kom in i salen. Han hade rakat huvud och marscherade in. Jag kunde inte tänka mig att han skulle sitta som partisekreterare i kostym i riksdagen tolv år senare, säger Anders Bergelin (S).
Han säger att SD ”levde i skuggan” i fullmäktige. De deltog inte i debatter och drev inga egna frågor. Ändå växte de.
– Vi borde ha utmanat dem och bemött deras åsikter. Taktiken var att tiga ihjäl dem, men det fungerade inte.
I dag, menar Bergelin, måste de etablerade partierna i riksdagen lära av de misstag som begicks då och senare på andra håll runt om i landet.
– Man ska ta debatten på lokal nivå, i ett tidigt skede, och slå undan deras bas. För i min mening är de fascister.
Anders Westergren beskriver sitt SD anno 1991 som ungt och konfliktsökande.
– I dag söker vi inte strid lika mycket. Samtidigt finns en fara i att vi blir urvattnade om vi suddar ut gränserna för att dra till oss fler väljare.
Samtidigt som partiet växer har SD enligt Westergren tappat många som från början stödde dem. Trots att filmskandalen, som avslöjades av Expressen, pekar åt ett helt annat håll menar han att partiet mognat.
– I början drog vi ofrivilligt till oss skinheadsgäng och andra. I dag har vi mognat och har fler akademiker. Från början var vi ett utpräglat arbetarparti.
Ett problem som partiet lider av, menar Westergren, är att man betraktar ”alla andra som fiender”, vilket gjort dem isolerade.
– Men i början blev vi diskriminerade, de gömde till exempel våra valsedlar. Jag är övertygad om att vårt genomslag på riksnivå försenats på grund av diskrimineringen av oss.
Sedan SD kom in i riksdagen har man haft svårt att påverka – särskilt i invandringsfrågan. Den svenska asyl- och invandringspolitiken är i dag mer generös än den var 2010.
Även i Höör har partiet haft svårt att konkret påverka. När han får frågan kan Anders Westergren bara ge ett exempel – hur SD var drivande i att en vindkraftspark inte byggdes några mil bort.
Däremot, säger han, kan man se en indirekt påverkan på hur andra partier hanterar invandringsfrågan.
Westergren hoppas att partiet kommer fortsätta att växa, både i Höör och nationellt.
– Vi är ett ungt parti, med fel och brister, men det är ändå det bästa partiet för att undvika samhällets sönderfall.
Anna Palm (M), är kommunstyrelsens ordförande i Höör. Hon har varit politiskt aktiv i kommunen sedan 2002 och tar emot oss i kommunhusets ”vigselrum”.
– SD finns med i fullmäktige och är med på möten. De behandlas som alla andra, de är demokratiskt valda och vi respekterar varandra som individer. Vi anpassar oss inte, eller ändrar oss för att de sitter i fullmäktige. Vi har vår linje, och den följer vi.
Precis som flera andra har hon svårt att se att SD driver några frågor öppet i kommunen.
På torget i Höör rör sig människor i sakta mak. Det är mestadels pensionärer ute denna novemberförmiddag.
Kurt E Andersson är en av dem. Han röstar på SD och säger att det beror på ett missnöje med ”alla de andra jädra skojarna”.
– Sverigedemokraterna säger vad varje svensk tänker. Det kommer för mycket utlänningar in och plockar våra pensioner ju. Det är orättvist. Jag är inte rasist, på det viset. Jag bara ser det överallt, säger han.
SD:s valhistoriska utveckling
... i riksdagsvalen:
1988: 0,02 procent
1991: 0,09 procent
1994: 0,25 procent
1998: 0,37 procent
2002: 1,44 procent
2006: 2,93 procent
2010: 5,70 procent
...i kommunvalen:
1988: 0 mandat
1991: 2 mandat
1994: 5 mandat
1998: 8 mandat
2002: 49 mandat
2006: 281 mandat
2010: 612 mandat
Fakta: Höörs kommun
Folkmängd december 2011: 15 000.
Andel utrikes födda: Tio procent (riket 15 procent).
Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2009: Tio procent.
42 procent av kvinnorna och 30 procent av männen i åldern 20-64 hade 2011 eftergymnasial utbildning.
Medelinkomst 2010: 254 000 kronor (riket 265 000 kronor).
SD:s mandatutveckling i kommunen: 1991: 1, 1994: 2, 1998: 2, 2002: 3, 2006: 4, 2010: 5. (Av totalt 41 platser) Källa: SCB, Höörs Kommun