Sydstatsstatyer vältes på Juneteenth
Publicerad 2020-06-20
Den symboltyngda dagen Juneteenth, som högtidlighåller slaveriets avskaffande i USA, firas vanligtvis stillsamt med familjen eller i kyrkan. Men under proteståret 2020 fylldes landets gator ånyo av antirasistiska demonstranter.
Även president Donald Trump lyfte fram dagens betydelse, men riktade också en varning till "uppviglare, plundrare och skitstövlar".
Albert Pike var den ende sydstatsgeneral som stod staty i den amerikanska huvudstaden Washington. Men tidigt på lördagen, svensk tid, välte och eldhärjade antirasistiska demonstranter monumentet över honom. I Raleigh i delstaten North Carolina hängde demonstranter upp en nedriven sydstatsstaty i en lyktstolpe.
Statyer som minner om historiska brott som raslagar eller kolonialism har under de senaste månaderna blivit måltavlor. Men att det var just sydstatsanknutna monument som angreps under fredagen och lördagen är av historiska anledningar särskilt symboltyngt.
Slaveriets slut
Den 19 juni 1865, två månader efter det amerikanska inbördeskrigets slut och mer än två år efter president Abraham Lincolns emancipationsproklamation, anlände unionsarmén slutligen till rebellfästet Texas. Som de sista i USA förklarades delstatens slavar fria och sedan dess har datumet – Juneteenth – varit en viktig dag för medborgarrättsrörelsen. Men firandena har av hävd varit stillsamma, med familjen eller markerade av böneceremonier.
Så inte i år. Protestvågen som inleddes efter George Floyds död under ett brutalt polisingripande den 25 maj har gett Juneteenth förhöjd aktualitet. När Black lives matter-rörelsen under fredagen återigen intog gator och torg hördes krav på att göra datumet till en nationell helgdag.
En av dem som ställde sig bakom det var 38-åriga Tabatha Bernard, som tillsammans med tusentals New York-bor tågade över Brooklynbron medan de ropade namnen på svarta som dödats under polisingripanden.
– Det här året har varit ett uppvaknande för hela landet, säger hon.
Krav på helgdag
Stödet för att Juneteenth ska bli en nationell helgdag har ökat i styrka och flera delstater, som Virginia, har valt att gå före och aviserat att kravet ska bli verklighet lokalt. De senaste veckorna har dessutom en lång rad storföretag meddelat att de kommer att ge ledigt med lön under Juneteenth, däribland Nike, Tesla och Twitter.
Även Donald Trump lyfte fram dagens betydelse.
"Juneteenth påminner oss både om slaveriets ofattbara orättvisa och den makalösa glädjen som befrielsen måste ha inneburit", sade presidenten i ett uttalande.
Trump skulle egentligen ha hållit ett kampanjmöte på fredagen men valde, till synes pressad av protesterna, att flytta evenemanget till lördagen. Planerna hade av såväl politiska bedömare som Black lives matter-aktivister tolkats som en provokation. Dels för att massmötet förlagts till just Juneteenth, dels för att valet av plats, Oklahomastaden Tulsa, 1921 var skådeplats för en av USA:s värsta rasistiskt motiverade massakrer då vita stadsbor stormade svarta områden och dödade omkring 300 personer.
Trump varnar
Lördagens möte väntas locka motdemonstranter. Och Trump avslutade sitt Juneteenth-uttalande med en varning, som på samma gång var en kritik av vad han kallat polisens eftergivenhet mot proteströrelsen.
"Demonstranter, anarkister, uppviglare, plundrare eller skitstövlar som tänker åka till Oklahoma ska vara klara över att ni inte kommer att behandlas som ni har blivit i New York, Seattle eller Minneapolis. Det kommer att bli helt annorlunda!"
PODD Så blev Black lives matter en global proteströrelse
Den 13:e april 2013 frias George Zimmerman från mordet på 17-åriga Trayvon Martin. Det blir startpunkten för Black lives matter-rörelsen som nu står i centrum för de protester som skakat USA de senaste veckorna. I det här avsnittet berättar vi om rörelsens historia, och hur de växte från en hashtag till en global politisk maktfaktor.