Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

AI riskerar att bli en miljöbov

Marcus Alexandersson/TT

Publicerad 2023-08-06

2013 stod Facebooks serverhall i Luleå klar. En av anledningarna till placeringen är den relativt billiga och stabila tillgången till grön energi. Arkivbild.

En ökad AI-användning riskerar att bli ett bakslag för klimatet.

– Det är ju lite hajp nu och då är risken att man trampar fel och investerar i fel projekt. Att ha med hållbarhetsaspekten som en parameter är jätteviktigt, säger en professor vid Luleå tekniska universitet.

Den senaste tidens AI-boom har fört med sig en bred diskussion om vilka områden som främst kan komma att gynnas av tekniken. Det har varit tystare kring hur den ökade användningen av AI påverkar klimatet.

– Vi som håller på med it och telekom i dag riskerar att bli miljöbovar. Det är inte bara de som sitter bakom en ratt eller kör en industriprocess som är bovar i klimatkrisen, säger Karl Andersson, professor i distribuerade datorsystem vid Luleå tekniska universitet.

– Allt vi gör online, oavsett om det är Chat GPT eller sociala medier får väldigt stor påverkan. Eftersom så väldigt mycket av det körs i stora datacenter, fortsätter han.

Olika typer av energi

Var i världen data- eller serverhallarna ligger avgör vilket energislag som i förlängningen används för att AI-rekommendera nästa Tiktok-klipp eller Youtube-video.

– Det har gjorts försök att kvantifiera det här, säger Joakim Nivre, senior forskare vid Sveriges Forskningsinstitut (RISE) och professor i datorlingvistik vid Uppsala universitet.

I en rapport från 2019 kom forskare vid Massachusetts Amherst-universitetet fram till att en klimatpåverkan för en språkmodell (Chat GPT är en språkmodell) var att jämföra med den från fem bilars livslängd, från fabriken till skroten. Sedan dess har både storleken och efterfrågan på AI ökat markant.

”Ökad medvetenhet”

2017 betygsatte Greenpeace en lång rad teknikjättars klimatpåverkan. Då gav miljöorganisationen Facebook, Apple och Google betyget A, medan Amazon fick ett C och kinesiska teknik- och speljätten Tencent fick ett F, mycket på grund av användning av kolkraft. Microsoft, som investerat miljardtals dollar i Chat GPT-skaparna Open AI, fick betyget B. En tredjedel av deras energiförbrukning kom då från kolkraft.

– Det har skalats upp enormt på bara två, tre år. Det har lett till avsevärt mycket större energipåverkan, säger Joakim Nivre och fortsätter:

– Samtidigt finns det en ökad medvetenhet. Alla inom det här området jobbar på att göra modeller och datacenter energieffektiva, både fysiskt och mjukvarumässigt.

I Sverige avslutades nyligen ett projekt, där Karl Andersson ingick, som bland annat tittade på hur datahallar kan energieffektiviseras.

– Man måste jobba mer multidisciplinärt. Det behövs mer kunskap kring det här, säger han.