Svensk avundsjuka är värst på sommaren

Sommaren är avundsjukans tid. Då publiceras bilder från semestern, dopp i kristallblått vatten och lyckliga lekar med barnen.

– Vi har alltid jämfört oss med varandra, det är djupt rotat i vår natur, säger beteendevetaren Giorgio Grossi.

Den svenska avundsjukan, ”tall poppy-syndrome” eller FOMO. Det handlar om avund och ibland även upplevelsen av missunnsamhet gentemot andra. “Fear of missing out” (FOMO) är svår stress eller rädsla att missa något. Uttrycket används ofta i samtal om sociala medier och deras negativa psykologiska effekter.

– Det människor visar upp i sociala medier är en polerad yta. Ett litet urval av härligheter som de väljer att demonstrera, säger beteendevetaren Giorgio Grossi.

– Mörker, tristess och mindervärdeskomplex är inte det man fläker ut på Instagram precis.

Enligt Grossi kan FOMO vara en generationsfråga.

– Att ligga hemma i soffan en fredagskväll och inte hänga ute med polare kan bli ett smärre trauma för en känslig 20-åring. Men när man har lagt några decennier till på nacken tycker man nog att det är extremt skönt att göra det.

Lite skav

Många är rädda att lämnas utanför det roliga vännerna hittar på och följer omvärlden minut för minut i ett försök att hänga med i svängarna i det som blir viralt.

– Vi kanske inte säger det, när det går bra för våra vänner gläds vi ju med dem, men innerst inne finns någon form av skav. Den där lilla avundsjukan, säger Grossi.

På grund av den oändliga inhämtningen av information i dagens digitaliserade samhälle är det inte konstigt att många jagas av känslan av att missa någonting. Det är lätt att jämföra sig med kändisar i Hollywood och börja räkna det man inte har.

Avundet kan dock grunda sig i en tanke om att vilja bli bättre och utvecklas.

– Avundsjuka är någon form av kvitto på att djuret människa ändå behöver sträva uppåt och framåt, ha en inre drivkraft att skaffa sig bättre materiella villkor.

Tacksamhet

Människor har en tendens att uppmärksamma det negativa i stället för det positiva. I kombination med sociala mediers grepp om mångas liv leder det till osunda beteendemönster, enligt Grossi.

– Vi har en slentrianmässig tendens att fiska upp mobilen så fort det har gått en stund. Det beroendebeteendet, missbruksbeteendet, är ofta förknippat med obehag. Det vill säga, jag stillar någonting inom mig när jag kollar på mobilen.

Dans på rosor

FOMO får negativa effekter på mångas agerande. Grossi tycker att det är värt att reflektera och inte låta sig påverkas.

– Tänker vi att “alla andra har det så mycket bättre” skapar vi en mall för hur det ska vara. Att det normala skulle vara ett enda långt lyckorus, där vi vandrar från en idyllisk fikastund till en glamorös middag till en äventyrlig resa och att allting bara är fantastiskt. Så är det ju inte, säger Grossi.

– Livet är i regel inte en dans på rosor. Det är naturligt att det finns ett mörker också och det behöver vi påminna oss om.