Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

Musk ger sig in i valrörelsen: "Otrolig makt"

Marcus Alexandersson/TT

Publicerad 2024-09-21 16.15

Elon Musk har gått från att twittra affärsuppdateringar om Tesla till att ifrågasätta etablerade mediers oberoende och anklagas för desinformationsspridning på X.

Nu har världens rikaste man ställt sig bakom Donald Trump i USA:s presidentval. Men kommer stödet att hjälpa eller stjälpa?

Elon Musk har länge varit en vattendelare. Banbrytande visionär om du frågar vissa. ”Tech bro” med allt mer extrema åsikter, om du frågar andra.

54-åringen höll länge en relativt låg politisk profil. Rubrikerna handlade i stället om de affärsmässiga framgångarna med Paypal, Tesla, Space X och på senare tid även om X.

Plattformen som tidigare hette Twitter är även den en vattendelare. Kritikerna menar att det är en ekokammare fylld av högertroll, kryptobluffar och porrbotar. Frågar du de frälsta, däribland Musk själv, är X den enda plattformen som faktiskt tillåter hela spektrumet av det offentliga samtalet.

– X är ett otroligt potent vapen för någon som vill få ut ett budskap, säger Andreas Önnerfors, medieforskare på Linnéuniversitetet och projektledare för medieinstitutet Fojos Faktajouren.

– X har fortfarande en enorm påverkan på det politiska klimatet. Det finns ingen plattform som har lyckats ersätta X som kommunikationsverktyg än så länge.

Högersväng

Musks inlägg på X var tidigare främst skämtsamma memes, uppdateringar kring de bolag han var aktiv i eller nördiga åsikter om spel och populärkultur. Under pandemin och tiden därefter, inklusive köpet av plattformen 2022, har dock inläggen ändrat ton.

Musk var starkt kritisk till hur amerikanska staten hanterade coronapandemin, med restriktioner som innebar produktionsstopp i hans Tesla-fabriker. Men inläggen rörde också viruset i sig och huruvida vaccin verkligen var lösningen.

I november 2023 skrev Musk vad som tolkades som antisemitisk propaganda. Därefter har inläggen som kritiseras för att vara konspiratoriska, högerpopulistiska eller transfobiska blivit allt fler.

– Det är helt extrema saker han kläcker ur sig på löpande band, säger Andreas Önnerfors.

Han exemplifierar med att Musk under kravallerna i brittiska Southport tidigare i år, utlösta av ett knivdåd då en 17-åring med föräldrar från Rwanda dödade tre flickor, lade sig i den brittiska inrikespolitiken.

Bland annat skrev Musk att ”inbördeskrig är oundvikligt” och att ”när kulturer krockar uppstår konflikt”.

Avfärdar auktoriteter

– Det är att kasta in en molotovcocktail i en redan ansträngd social situation. Han ser sig själv på samma nivå som Storbritanniens premiärminister. Och gör sig lustig över valda representanter för andra stater, avfärdar deras auktoritet och låter marginella röster och extremister tala.

Elon Musk har drygt 197 miljoner följare på X. Enligt flera rapporter i amerikanska medier har han sett till att plattformens algoritmer synliggör hans inlägg för i stort sett alla användare.

Två månader före valet har han gjort flera inlägg där han anklagar etablerade medier för att vara finansierade av Demokraterna. Han har även delat filmklipp där en AI-röst låtsas vara Kamala Harris med meddelandet ”det här är fantastiskt” och en skrattande emoji.

Tog tillbaka Trump

Efter stormningen av amerikanska kongressen den 6 januari 2021 stängdes Donald Trumps konto på dåvarande Twitter av, efter det att den då avgående presidenten spridit falsk information om valresultatet.

När Elon Musk fick kontroll över plattformen hävde han det beslutet. I juli i år gav Musk öppet sitt stöd till Trump som presidentkandidat. Månaden senare gjorde han en ”intervju” med Trump på X.

– Musk har en idé om att X är ett öppet torg. Men det är en privat ägd plattform, där du kan betala för att få ökad spridning. Det här är ett bolag som tjänar pengar, som styrs av reklam, säger Christian Christensen, amerikansk professor i journalistik på Stockholms universitet.

Demokratiskt hot?

Att Musk numera sysslar aktivt med politisk påverkan gör honom dock inte unik bland stenrika techföretagare.

– Vi har olika aktörer här, oavsett ideologi, med män som Zuckerberg, Bezos, Mark Cuban och Musk – en krets som äger stora bolag och är stenrika som använder sin position för att påverka, säger Christensen och fortsätter:

– Jag tycker man bör ställa sig frågan om det är bra för demokratin att ha en väldigt liten krets personer som har en sådan otrolig makt över mängden av information som kommer fram.

Exakt vart Musks politiska engagemang är på väg är oklart. Donald Trump har erbjudit honom att leda en kommission för att kapa i offentliga utgifter, om han vinner valet.

– Jag tror det kommer att sluta illa. Att det kommer bli en krock. Det är två män med två starka egon som förmodligen inte kommer att kunna samarbeta. Vi såg liknande händelser under Trumps tid som president, säger Andreas Önnerfors.