Hans jobb: Avgöra om Ukrainabilderna är fejk

Bilderna från ukrainska Butja har chockat hela världen. Rysslands invändningar att de är falska har motbevisats. Men hur går processen med att verifiera bilderna från en krigszon egentligen till?

Rysslands upprepade propaganda, lögner om kriget och dödandet av civila har gång på gång avslöjats, när de bilder och material som sprids och publiceras från krigets Ukraina verifierats som äkta.

Nu senast i Butja, där Ryssland hävdar att de människor som låg döda längs gatorna var levande ukrainska skådespelare, vilket motbevisats när satellitbilder jämförts med bilder och filmer från platsen.

Sam Dubberley, chef för digitala utredningar på människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW), har arbetat med att verifiera uppgifter och berättelser från krigszoner i sju år.

– Det handlar om att bygga upp en bild av olika bitar i pusslet, så vi kan förklara hela bilden, säger han till TT.

”Till salu”-skylt avgörande

På bilder från Butja har Dubberley tittat på gator, gathörn, rondeller och skyskrapor och jämfört med satellitbilder.

Vid ett tillfälle lyckades Dubberley identifiera en plats i Butja genom två ”till salu”-skyltar utanför hus. Från texten på skylten letade han sig fram till byggherrens sajt vilket ledde honom till den exakta plats där filmen hade tagits.

För att bekräfta tidpunkten för när en video eller bild är tagen kan man titta på vad folk har på sig, vädret en specifik dag eller tidpunkt, om folk har munskydd, eller modeller på mobiltelefoner och när de tillverkades.

Dubberley betonar att bilder och filmer bara är en del i arbetet och att HRW samarbetar med bland annat landexperter, konfliktforskare och forensiker som tittar på skador på offren. Organisationen har också personal som intervjuar vittnen och vapenexperter som granskar militäruniformer och vapen.

– Vi använder alla de här olika uppgifterna som alla är viktiga och avgörande för arbetet. Vi är mycket försiktiga med det vi säger och det ger våra rön mer tyngd.

Svårfejkat

Bilderna i Ukraina kommer till största del från olika Telegramkanaler eller Tiktok och sprids sedan ofta vidare till Twitter. Det har förekommit att bilder från krigets start 2014 spridits som ”nya” och det första som undersöks är om bilderna verkligen är nya eller om de har tagits i något annat sammanhang.

– Vi kollar om det funnits på internet tidigare. Vi vill vara säkra på att något inte är från en annan plats eller tidpunkt.

Ju mer material som kommer från ett tillfälle, desto enklare är det att verifiera. Det går att producera en välgjord fejkad video från en plats, men att göra flera stycken är svårt, säger Dubberley.

– Om det bara finns en video går vi längre och tar in videoanalytiker för att se om någon fil har manipulerats.

– Men ärligt talat har vi inte sett mycket av det i Ukraina. Vi har sett sådant vi inte kan vara säkra på och eftersom vi är noga med att ha rätt så publicerar vi inte det.

Analyserade teaterbombning

För Sam Dubberley personligen var helgens bilder i Butja, tillsammans med den bombade teatern i Mariupol i mars, det som drabbat honom hårdast av det han sett från Ukraina. Även om mycket av det material som HRW går igenom aldrig publiceras så blir krigets konsekvenser påtagliga när man ser bild efter bild, säger han.

När rapporterna om den sönderskjutna teatern kom arbetade Dubberleys team intensivt för att verifiera materialet. De lyckades och gick hem. Senare samma kväll fick han reda på vad som stod skrivet på ryska med stora bokstäver på marken framför teatern, och som syntes till och med från satellit: ”BARN”.

– Det var verkligen tungt, säger han med bruten röst.

– Om vi kan se de orden från rymden kan den person som valde att trycka på avtryckarknappen se det också.