Färre yrkeselever – inget som oroar Björklund
Publicerad 2012-08-20
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) är i huvudsak nöjd med förändringarna av gymnasieskolan.
Att färre söker till yrkesprogrammen förklarar han med att eleverna i stället väljer nya mer lockande utbildningar.
– Huvudförklaringen är attraktionskraften i nya Teknikprogrammet och Ekonomiprogrammet, säger Björklund.
Ända sedan nya gymnasieskolan sjösattes vid skolstarten förra hösten har andelen elever som väljer att läsa på ett yrkesprogram minskat. Förändringen innebar att elever på yrkesprogram inte längre får den behörighet som krävs för läsa på högskola. För detta krävs att eleverna läser extra kurser under utbildningen.
Bara 31,5 procent av eleverna väljer i dag yrkesutbildningar som handel- och administration eller vård- och omsorg, trots goda möjligheter till jobb efter skolan. Majoriteten går i stället på något av de teoretiska programmen till exempel samhälls eller natur.
Nöjd med förändringarna
Kritiken mot Björklunds förändringar har varit omfattande och slutsatsen som dragits har varit att eleverna undviker att läsa på yrkesprogram av rädsla för att senare inte kunna ändra sig och gå på högskola eller universitet.
Men det är en bild som Jan Björklund inte alls håller med om. När han tidigare i dag presenterade en genomgång av det första året med nya gymnasieskolan sa han sig i huvudsak vara nöjd med de förändringar som genomförts. Inte heller tror han att det är högskolebehörigheten som lett till det minskande antalet elever på yrkesprogrammen.
– Jag tror att det är attraktionskraften i det nya Teknikprogrammet och det nya Ekonomiprogrammet som är huvudförklaringen till de här förskjutningarna, säger Björklund.
– Det kan vara så att några av de allra mest studiebegåvade eleverna, som tidigare valde yrkesprogram, nu väljer de här programmen istället och går mer krävande utbildningar. Det är inget problem, tycker jag.
Är det ett problem att bara 31,5 procent av eleverna väljer ett yrkesprogram?
– Nej, det är det inte. Det finns inget vetenskapligt svar på var exakt balanspunkten ska gå mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram.
Varför vill du inte återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen?
– Därför att den slår ut elever. Det finns en stor grupp elever som är skoltrötta när de går in i gymnasiet. Det är viktigt att också de kan få en chans att fullfölja sina utbildningar.
”Skapar A- och B-lag”
En som inte alls håller med honom är Byggnads nya ordförande Johan Lindholm som tidigare i dag gick ut och kritiserade Björklunds gymnasiereform. Han menar att den skapar ett A- och ett B-lag.
"Nu visar det sig att många låter bli av att välja yrkesutbildningarna för att man vill ha högskolebehörighet och inte hamna i ett b-lag med sämre möjligheter till framtida utveckling" skriver han i ett pressmeddelande.
Men det är en kritik som Jan Björklund fnyser åt.
– Det är trams. Byggprogrammet är ett av programmen som ökar antalet sökande. Byggnads går bara oppositionens ärenden och vill kritisera regeringen. Det är en del i deras Socialdemokratiska intressesfär, säger han.
Vill stärka vårdutbildningarna
Det finns dock på en punkt som även Jan Björklund är bekymrad. Det är det kraftiga tappet av elever på landets vård- och omsorgsprogram.
– Utifrån det behov man har i framtiden så ser man att volymerna i vård- och omsorgsprogrammet är alldeles för små.
För att komma till rätta med detta ger han nu Skolverket i uppdrag att utreda vad som skulle kunna stärka vårdutbildningarna. Två saker som Jan Björklund själv lyfter fram är att införa en särskild vårdexamen till exempelvis undersköterska och att göra en specialinriktning med de teoretiska ämnen som krävs för vårdelever som senare vill läsa vidare till sjuksköterska.