Putins skrämseltaktik slog helt fel
Det verkar som Vladimir Putin kalkylerat fel.
Hans nya stormaktsfasoner har skrämt Finland och Sverige närmare ett Natomedlemskap än någon gång tidigare.
Rakt motsatt det Rysslands president vill uppnå.
Natomedlemskap har aldrig varit aktuellt på riktigt varken i Sverige eller Finland.
Förrän nu.
I efterdyningarna av Rysslands militära intervention i Ukraina är det många som tidigare avfärdat tanken på ett ryskt angrepp mot Finland eller Sverige som inte längre känner sig lika säkra.
Särskilt inte efter olika uttalanden från personer i Putins omgivning. Nu senast Sergej Markov, presenterad som Putins personliga sändebud, som i en intervju i Svenska Dagbladet hotade med ett tredje världskrig ifall omvärlden fortsätter att "tränga in Ryssland i ett hörn".
Han pekade ut Sverige och Finland bland de länder som ligger i täten när det gäller ryssfobin i Europa. Tillsammans med de baltiska staterna och Polen.
Hotfullt
Det råder delade meningar om hur nära Putin som Markov egentligen står. Han var en av flera personliga rådgivare till Kremls starke man under presidentvalet 2012 men är egentligen statsvetare och leder en tankesmedja i Moskva.
Enligt flera Rysslandsexperter har han Putins öra men samtidigt är det oklart om det är presidenten som uppmuntrat honom att yttra sig så hotfullt.
Grunden till Rysslands starka reaktioner mot EU:s envetna flirtande med Ukraina är att Moskva inte vill bli ännu mer inringat av Nato och EU än man redan är. Något som resulterade i Putins beslut att annektera halvön Krim och destabilisera övriga Ukraina.
Sedan Berlinsmurens fall 1989 och Sovjetunionens kollaps 1991 har Rysslands forna allierade en efter en blivit medlemmar i EU och/eller Nato eller vill dit. Putin vill sätta stopp för den utvecklingen genom att med våld markera att han inte tolererar en ytterligare Nato-utvidgning österut.
Bortblåst trygghet
Budskapet har gått fram men effekten har på många sätt blivit en helt annan än vad Putin tänkt sig.
I Finland har ett Nato-medlemskap alltid hållits för uteslutet eftersom man inte ville reta sin mäktiga granne i öst. Finnarna har känt att de klarar av att hantera Ryssland utan att för den skull underkasta sig Moskva vilja. Trots Rysslands militära överlägsenhet har Finland känt sig hyfsat trygga.
I efterdyningarna av Putins maktspel är den tryggheten som bortblåst. För första gången har en verklig debatt startat i Finland om att bli medlem av Nato. Då skulle man kunna räkna med skydd från övriga Natoländer om man blev attackerad av Ryssland.
– En så här frimodig Natodebatt har jag aldrig upplevt, säger Alexander Stubb, Europa- och utrikeshandelsminister och tidigare utrikesminister i Svenska Dagbladet. Det kommer att ta flera år innan både regering och folk ställer sig bakom Nato. Men riktningen är den rätta.
Motdrag?
Även i Sverige har en Nato-debatt blossat upp. Detta trots att Sverige traditionellt strävat efter neutralitet och alliansfrihet för att undvika en invasion österifrån. Även svenska politiker och militärer överväger nu om Nato-medlemskap inte ger ett bättre skydd. Precis som i Finland är en Natoanslutning inte aktuell för dagen men den ligger inte längre lika långt bort som före Ukrainakrisen.
Det stämmer att det råder en ökad fientlighet mot Ryssland i Europa men skälet är ju den ryska aggressionen mot Ukraina.
Ray Mabus, amerikansk marinminister på besök i går i Stockholm, meddelade att USA permanent kommer att stärka sin truppnärvaro i Polen och hålla fler militärövningar i Natos östliga länder.
Putin ingrep i Ukraina för att stoppa Natos expansion. Men istället ser hans ingripande ut att få motsatt effekt.
Så vad blir Putins nya motdrag?