En hel nation slog tillbaka
Publicerad 2011-07-30
Anders Behring Breivik trodde att han attackerade Arbeiderpartiet – men han hade helt fel
OSLO/UTØYA. En ny tideräkning har börjat.
Före och efter 22 juli 2011.
En vecka efter terrordåden gör Norge allt för att ta tillbaka datumet – och platserna – från Anders Behring Breivik.
Klockan är strax före halv fyra på eftermiddagen i de norska regeringskvarteren i Oslo. En flagga vajar på halv stång och platsen omges av stora kravallstaket.
Det är exakt en vecka sedan Anders Behring Breivik förvandlade gatorna till en krigszon där blodiga människor skrek på hjälp. Nu vilar ett märkligt lugn över området och avspärrningarna pryds av tusentals blommor. Överallt röda rosor som tvinnats runt metallstängsel.
Bara några hundra meter där-ifrån anländer statsminister Jens Stoltenberg till ett fullsatt Folkets hus.
Arbeiderpartiet samlas för att hedra offren.
– I dag är det en vecka sedan Norge drabbades av ondskan, säger han och tittar ner i sina papper.
– Nu är många av våra finaste ungdomar döda.
Norge har svarat
Lokalen är fullsatt, överallt darrande ryggar, och händer hårt knutna runt näsdukar.
När AUF-ledaren Eskil Pedersen går upp i talarsolen är det många som inte kan hålla tillbaka tårarna.
Han befann sig själv på Utøya, men överlevde massakern.
– Gärningsmannen har sagt att det var AUF och Arbeiderpartiet som var målet. Det norska folket har svarat med att det var ett
angrepp på hela landet, säger han efteråt.
Ute vid Domkyrkan förstår man vad han menar.
Den senaste veckan har invånarna vallfärdat till platsen. Framför byggnaden ligger hundratusentals blommor och de blir hela tiden fler.
Precis som vid avspärrningarna runt regeringskvarteret, precis som på fastlandet mittemot Utøya, precis som i många städer runt om i Norge.
– Blommorna på gatorna talar sitt eget språk. Över hela landet har 100 000-tals människor gett ett klart besked. Vi har tagit vårt land tillbaka. Precis som vi ska ta Utøya tillbaka, förklarar Eskil Pedersen.
”Många ansikten”
När bomben detonerade för en vecka sedan var många experter och politiker snabba med att rikta misstankarna mot islamistiska terrorister.
Sverigedemokraten Linus Bylund skrev på Twitter:
– Nästa jävel som ojar sig över hur synd det är om alla snälla muslimer när det ligger blödande norrmän på gatan kommer att avföljas.
Men utanför Oslos största moské tar man de förhastade slutsatserna med ro.
– En terrorist har många ansikten. Det finns ingen hudfärg eller religion som hör ihop med en
extremist. Egentligen känns det ganska självklart, säger Abshir Abdi, 32.
Han är en av drygt 300 personer som har samlats till fredagsbön.
När Jens Stoltenberg kommer in utbryter en spontan applåd och statsministern ler snabbt.
Men den som får överlägset störst ovationer i moskén är Åsmund Aukrust, vice ordförande för AUF. Han är också den ende där som vågar prata om varför islamistiska terrorister anklagades.
Och vad det säger om vårt moderna samhälle.
”Sorgen fyller oss nu”
– Självklart är det sorgen som fyller oss nu. Men vi måste även se till oss själva och besvara frågorna om våra egna handlingar och reaktioner. Och vi måste förändra den tid vi lever i, säger han.
När Anders Behring Breivik hade sprängt bomben som tog livet av åtta personer, körde han direkt till Utøya.
En bilfärd på cirka 40 minuter och en båttur på några minuter.
Där lurade han sedan fram sina offer genom att säga att han var polis, han sa ”god natt” när han sköt dem, och han jublade när de dog.
Då låg tiotals döda kroppar längs med strandkanten och flera lik flöt runt i vattnet. Nu är det enda spåret av massakern en röd sovsäck som fastnat i en klippskreva och polisens motorbåt som håller nyfikna på 250 meters avstånd.
Vändpunkten
Från fastlandet sticker en pir av skiffer ut i vattnet och längst ut växer högen av blommor som ett minne av de 69 personer som miste livet på ön.
Och precis som vid bombavspärrningarna inne i Oslo blir en sak tydlig.
Anders Behring Breivik trodde att han attackerade Arbeiderpartiet. Han hade fel. Han attackerade Norge – och en hel nation slog tillbaka.
Den senaste veckan har de också gjort allt för ta tillbaka platserna och datumet från terroristen.
– Vi har ett stort ansvar när vi bestämmer oss för vad 22 juli ska betyda framöver, säger Eskil Pedersen.
– Men detta är vändpunkten, en start på något stort och varaktigt. Förra fredagen var vi samlade på Utøya, 22 juli nästa år är vi tillbaka igen.
En ständig påminnelse
Men statsminister Jens Stoltenberg är medveten om att datumet för all framtid kommer att bli en påminnelse: om att ingenting längre kan tas för givet.
För en vecka sedan attackerades hans parti, hans medarbetare dog, hans vänners barn avrättades.
Nu börjar en ny tideräkning, för både honom och för landet.
– De följande kapitlen i historien om Norge är upp till oss att skriva. Men det blir ett Norge före och ett Norge efter 22 juli 2011, säger han.