Skjutningarna ökar – men polisernas vapenbeslag rasar
Uppdaterad 2018-01-24 | Publicerad 2018-01-22
Förra året sköt kriminella vid över 100 tillfällen i Stockholm, fler än 30 personer skottskadades och 17 sköts till döds.
Polisen och gangstrarna är överens: vapentillgången är hög.
Trots det minskade Stockholmspolisens vapenbeslag med 30 procent förra året.
Aftonbladets granskning visar att tillgången på illegala skjutvapen är hög i Sverige.
Den bosniske åklagaren Goran Glamocanin pekar ut Sverige som den största vapenmarknaden för smugglare från Balkan just nu – militära vapen som blev över från inbördeskriget i forna Jugoslavien under 1990-talet.
Vapensmugglaren Luka i Malmö berättar hur enkelt han och hans vänner transporterade hundratals vapen från Balkan över Öresundsbron. I Göteborg säljer David, som är grovt kriminell, vapen vidare till gängkriget i Stockholm.
Men trots vapentillgången och polisens särskilda gängsatsning mot det grova våldet och skjutningarna i Stockholm så beslagtar man allt färre vapen.
Oklart varför vapenbeslagen minskat
2016 beslagtog polisen i Stockholm 303 vapen. Förra året (fram till 1 december) var siffran 197. Uppgifter för december 2017 saknas, men att polisen ska ha beslagtagit hundra vapen under 30 dagar är osannolikt, säger experter vi talar med. Ingen vet orsaken till de minskade beslagen.
– Antingen har vi lyckats få bort vapen så att det finns färre på gatan att hitta, eller så är det sämre polisarbete, säger kriminalkommissarie Gunnar Appelgren, Stockholmspolisens gängexpert. Han fortsätter:
– Sämre polisarbete kan till exempel vara att vi har legat på de kriminella för lite, gjort för få visiteringar och haft sämre underrättelseinhämtning än vi borde ha.
Myndigheten ser just nu ser över vad det här kan bero på. Och om polisen behöver byta strategi för att beslagta mer. Hittills har Gunnar Appelgren inte funnit någon naturlig förklaring till varför vapenbeslagen minskat så kraftigt. Men han är säker på en sak: polisen måste hitta fler.
– Vi måste ju få bort vapnen från gatorna och få ner det dödliga våldet. Det är väldigt viktigt, säger han.
Gunnar Appelgren understryker att även att Tullverket har ett ansvar.
– De har inte fokus på införsel av vapen. Och det är synd. De och vi har ett likvärdigt ansvar och vi behöver alla hjälpas åt och satsa nationella resurser tillsammans för att lyckas.
”Inte nöjda med vårt resultat”
Sedan några år tillbaka har regeringen gett Tullverket i uppdrag att även leta efter vapen som smugglas in i Sverige. Förra året beslagtog tullen 61 skjutvapen – i hela landet.
– Självklart hade vi velat ta fler vapen i beslag, givet den vapentillgång som finns i landet i dag bland kriminella. Det är klart att vi inte är nöjda med vårt resultat. Men det är ändå en ökning från förra året då vi tog 52, säger Jesper Lidholm vid Tullverkets underrättelsetjänst.
Jesper Lidholm säger att det är svårt för Tullverket att hitta vapnen. Ofta krävs det konkreta tips om de ska hitta vapentransporter. Och det får de sällan.
– En nyckel är att bli ännu bättre på underrättelseinhämtning. Det gäller att hålla örat mot marken, att försöka mjölka ur precis allt man kan ur varje enskild uppgift eller beslag. Det gäller kanske inte minst vapen som köps på illegala marknader, och då tänker jag särskilt på Balkan.
Vapensmugglaren Luka i Malmö och hans vänner känner väl till myndigheternas brister. Han har aldrig åkt fast. Och han vet också hur man undviker att polisen beslagtar ens vapen.
– Vi förvarar vapnen på olika ställen, som polisen inte hittar, säger han.
Fotnot: Tullverkets siffra 61 gäller skjutvapen. Vi har i den här granskningen valt bort vapen av typen kolsyrepistoler, bangers, pepparspray, fjäderbatonger osv.