Bombskyddets farliga ärenden ökar

Nationella bombskyddets utryckningar ökade rejält förra året – och en stor del av ärendena var farliga.

– Det är bättre att allmänheten ringer en gång för mycket än en gång för lite, säger Marie Borgh, sektionschef vid bombskyddet.

I början av augusti larmar en person om en väska som hänger på en port i centrala Nynäshamn. Stora delar av stan spärras av, butiker utryms och människor stängs in i sina bostäder. Nationella bombskyddet är på plats – och konstaterar att det är ofarligt.

Det är ett av många ärenden som bombskyddet har hanterat i år.

Fram till slutet av juli har de haft 259 ärenden med ”kriminell kontext”. Bland annat husrannsakningar vid misstanke om farliga föremål. I 65 fall har de åkt på så kallad ”post blast” då en sprängning har ägt rum och det finns risk för fler detonationer. 25 av fallen har rört bombattrapper och andra föremål i syfte att hota eller störa.

Allmänheten larmar

Det sker i en tid där sprängningarna blir fler. Förra året detonerade 149 sprängladdningar. Fram till sista juli i år är siffran 66, enligt polisen. Mellan 2022 och 2023 ökade även bombskyddets ärenden markant – från 311 till 510. Bakom eskaleringen ligger de våldsamma gängkonflikterna.

– Det är skjutningar eller sprängningar som nätverken använder sig av. Så om konflikterna ökar så ökar också den här typen av brott, säger Marie Borgh.

I gängvåldets spår kommer även fler larm från allmänheten. Det är oftast så ett ärende börjar.

– Allmänheten är mer vaksam och det är ju bra.

”Kan inte riskera”

När det gäller väskor och andra föremål som hittas ute på gatan visar sig de flesta vara ofarliga. Marie Borgh uppmanar ändå alla att slå larm.

– Vi åker hellre en gång för mycket än att någon blir skadad.

Vid misstanke ska man börja med att inte röra föremålet – och se till att ingen annan gör det heller. Sedan är det lokal polis som är först på plats för att spärra av och kontakta bombskyddet.

– Allt som vi inte kan avfärda som ofarligt via telefon och filmer måste vi åka ut på. Där kan vi inte riskera att någon kommer till skada om vi inte är helt säkra.

Tryckvåg avgör

När polisen spärrar av lamslås samhället en stund, vilket man är väl medveten om.

– Naturligtvis försöker vi jobba så effektivt som möjligt så att samhällsstörningen ska bli så kort som möjligt – men aldrig på bekostnad av säkerheten.

Utifrån objektet görs en bedömning av hur stor detonationen eventuellt kan bli och förutbestämda riskavstånd styr hur stort område som spärras av.

– De kan ibland te sig ganska stora, men tryckvågor och skadeverkan från en sådan här bomb kan vara ganska stor, säger Marie Borgh.

Rättad: I en tidigare version av texten fick Marie Borgh fel förnamn.