Domstol säger sitt – fortsatt kamp om Preem

helskärm

Striden om Preems omdiskuterade utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil tar ett nytt steg när Mark- och miljööverdomstolen nu ska säga sitt.

Men regeringen vill fatta det slutliga beslutet, och kan tänkas sopa undan domstolens yttrande. Fler juridiska turer kan också följa.

Preem ser den planerade utbyggnaden som en miljösatsning, där man bland annat minskar de globala utsläppen av koldioxid. Företaget vill exempelvis få använda förnybara råvaror i produktionen av drivmedel. Det har man i dag inget tillstånd för.

Dessutom ska tjockolja, som är en restprodukt vid raffineringen, tas om hand för att bli bensin eller diesel. Nu eldas tjockoljan upp som svavelhaltigt fartygsbränsle, med svåra miljökonsekvenser.

Men processen där tjockoljan förfinas, så kallad "crackning", leder till stora utsläpp av koldioxid från raffinaderiet. Totalt räknar Preem med att det lokala utsläppet av koldioxid kan öka med en miljon ton per år efter utbyggnaden.

Det har lett till protester och överklaganden från miljövänner, bland andra Naturskyddsföreningen och Greenpeace.

Ge sitt yttrande

På måndagen, tre och ett halvt år efter Preems ansökan, ska Mark- och miljööverdomstolen ge sitt yttrande. Sedan kommer regeringen att pröva frågan och ta ett beslut, har man deklarerat.

– Sannolikt har regeringen redan nu en uppfattning, säger Simon Matti, professor i statsvetenskap på Luleå tekniska universitet.

– Men det är troligen en stridsfråga, där partierna i regeringen kan tycka olika, tillägger han.

Prövningsprocessen har utgått från miljöbalken, som inte säger så mycket om klimatfrågor. Det kan bli så att Mark- och miljööverdomstolen yttrar sig om de mer lokala miljöaspekterna, precis som en lägre domstol redan gjort, medan regeringen tittar på konsekvenserna för klimatet.

– Det vore fullt rimligt, eftersom vi nu har utsläppsmål och ett klimatpolitiskt ramverk, säger Simon Matti.

Stor ökning

Ett dilemma i beslutsprocessen är att högre koldioxidutsläpp lokalt kan tänkas leda till minskade utsläpp globalt.

– Preem i Lysekil skulle göra detta mindre klimatfarligt än om motsvarande produktion skulle göras nån annanstans i världen. Men samtidigt är det ju Sveriges koldioxidbudget som vår regering ansvarar för, säger Sverker C Jagers, miljöinriktad professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

– Regeringen kan komma att försvåra för sig själv, och framtida regeringar, om man godkänner utbyggnaden. Det handlar om en så stor utsläppsökning, framhåller Jagers.

Men mer kan hända i beslutsprocessen. En möjlighet är att Mark- och miljööverdomstolen, i stället för att yttra sig, skickar frågan vidare till EU-domstolen.

Handel med utsläpp

Syftet skulle vara att klargöra hur nationella klimatlagar förhåller sig till EU:s handel med utsläppsrätter.

– Det är oklart om en myndighet får lov att tidsbegränsa eller sätta stopp för en verksamhet, med hänvisning till utsläppen av växthusgaser, när företaget har tillräckligt många utsläppsrättigheter, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet.

Regeringens beslut, när det väl kommit, kan också tänkas gå vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.

– Såväl företaget som miljöorganisationerna, och även några av privatpersonerna, kan begära en rättslig prövning där om de inte är nöjda, säger Jonas Ebbesson.

Han förvånas över att regeringen beslöt att kliva in när domstolarnas prövning redan inletts, efter beslutet i första instans.

– Det är helt unikt, och det har regeringen fått kritik för, säger Ebbesson.