Kärnkraftsbolag vill ha bättre betalt

helskärm

En tydligare politisk öppning för kärnkraften skulle ge bättre ekonomiska förutsättningar att driva reaktorerna längre. Och kanske även bygga nya, anser Johan Svenningsson, Sverigechef på kärnkraftsägaren Uniper.

Att i energiöverenskommelsen ändra från förnybart till fossilfritt – som M, KD, L och även SD vill – skulle vara ett tydligare ställningstagande för kärnkraft bortom 2040. Visserligen finns inget kärnkraftsförbud i den nuvarande politiska energiöverenskommelsen (från 2016), det finns däremot ett mål att kärnkraften ska bort.

Det handlar därmed om att bli tydligare, och den gamla överenskommelsen är delvis överspelad eftersom behovet av el i framtiden har bedömts bli betydligt högre, menar Svenningsson.

– Vi vill ha stabila förutsättningar för kompetensförsörjning och forskning. Ett förtydligande kring kärnkraften stärker energislagets roll och, om det skulle bli aktuellt, ny kärnkraft i framtiden, säger Johan Svenningsson.

Inte utesluta

Han säger inte att Uniper, hälftenägt av finländska Fortum och delägare i samtliga svenska reaktorer, kommer att bygga nya kärnkraftsverk, inte i dag i alla fall. Det är snarare beslut som får fattas om kanske tio år.

– Men vi ska inte utesluta den möjligheten. Att säga i dag att kärnkraften inte är ett alternativ, det tycker jag vore fel, säger han.

Att ändra besluten om att stänga två av de äldre reaktorerna i Ringhals, dels nu vid årsskiftet och dels om ett år, är däremot inte aktuellt, enligt Svenningsson. Däremot vill han säkra att Sveriges övriga reaktorer kan drivas fram till omkring 2060.

Mer betalt

En uppdaterad energiöverenskommelse, som alltså M, KD, L och SD vill se, bör också handla om att se över hur alla kraftproducenterna, inklusive kärnkraftsbolagen, ska få betalt, enligt Svenningsson.

– I dag får vi bara betalt för elen och inte för effekt och systemtjänster, allt det som behövs för att ha en stabil elförsörjning.

Han är inte ute efter någon form av subventioner till kärnkraften.

– Nej, vi är i grund emot subventioner, men vi tror att vi behöver en modell som ger marknadsersättning för det elsystemet behöver. Det tror vi kommer ge ökade intäkter och medel för investeringar.