Tusentals flyr Mosuls gamla stad

Nivette Dawod

GAMLA STAN, MOSUL.
Den gröna kupolen är allt som står kvar av al-Nurimoskén där IS utropade sitt kalifat 2014.

Nu strömmar flyende familjer ut ur gamla stans trånga gränder.

De är fria – men deras liv är slagna i spillror.

Människorna släpar sig fram i den 44-gradiga hettan.
Nästan alla går barfota.
Barnen är skräckslagna. De gråter, skriker och skakar i hela sina små kroppar.
I händerna bär de allt de har kunnat få med sig.
En vattenflaska. En termos. En säck med ris.
Äldre och sjuka har lagts på filtar och blir burna av anhöriga.
Rullstolsburna krånglar sig sakta över stenar och armeringsjärn, de väjer för bombkratrar.

Vi är på plats i Mosuls gamla stad, där slutstriden mot terrorsekten Islamiska staten pågår just nu. En operation som inleddes i oktober förra året, med löftet om ett snabbt slut. Mosul, IS huvudstad i Irak, skulle bli helt befriat. Så ser det inte ut än. Striden har varit lång och hård, och den pågår fortfarande i allra högsta grad fortfarande.

Granatgevär och pansarskott

I bakgrunden hörs tungt artilleri. Granatgevär, pansarskott, snabbt smattrande från handeldvapen.

Då och då hörs ljudet av raketkastare. Sekunderna känns som evigheter innan den dova smällen och grå tjocka röken stiger i fjärran.

”Allahu akbar” muttrar militärerna från den irakiska specialstyrkan Golden division runt omkring oss.
– Hamdulillah, vi kom ut från bomberna! skriker en kvinna som kommer gående ut ur en gränd. Hon bär på ett spädbarn. Hennes lille son Omar går gråtande bredvid.
– Vart vi än försökte gömma oss sköt de, säger kvinnan, sedan fortsätter familjen mot närmaste fältsjukhus och registrering.
Flera människor gör fredstecknet mot oss, de försöker le.

De är fria från den islamiska terrorsekten.
Men deras liv är slagna i spillror.
Nu börjar en ny tillvaro på flykt.

”Var är mina döttrar?”

En liten flicka, hon kan inte vara över fyra år, kommer ensam mot oss. Hon har tappat bort sin familj. Hennes skrik skär igenom ljudet av strider. Det tycks plötsligt som att ordet för mamma är detsamma på all världens språk när det vrålas ut ur ett barns lungor.
Militärerna försöker med vatten, chips och bitar av melon. Flickan vill inte ha någonting. Hon skriker och gråter så att hela hon vibrerar.
Mamman kommer.
De två möts i en kram så hård att flickan tystnar en stund i sin gråt.
Mamman tackar Gud, men utbrister samtidigt:

– Mina andra två döttrar, var är de?
Männen skakar på huvudet.
Ingen vet.

– Hittills har 150 familjer tagit sig ut ur Farouqområdet, vi beräknar att de är omkring sju i varje familj. Alltså tusentalet människor bara idag, säger överstelöjtnanten Salam.

Kan vara befriad inom några dagar

Han fortsätter att berätta hur jakten går till efter de hundratals IS-terrorister som tros finnas kvar i några få trånga gränder i Mosuls gamla stad. Fortsätter det så här kan gamla stan var befriad om fyra dagar, är hans gissning.

– Flera av kvinnorna som kommer nu har varit gifta med män som har stridit med IS, vi försöker att ta med dem till säkra platser och ge dem vård. Vi vet inte hur många av terroristerna som är kvar där inne, vi försöker fråga de civila som kommer ut, säger Salam.

Scenerna vid al-Nurimoskén är förtvivlande. Lidandet är obeskrivligt. Några av de som kommer ut ur gränderna har klivit över två döda IS-mäns kroppar. Ingen har tagit bort dem, krypskyttar kan finnas kvar.

De som klarat sig hela vägen ut ur gerillastriderna är så utmattade att de knappt orkar gå. De är trötta och magra, nästan grå i ansiktet. De berättar att de varken har ätit eller druckit på flera dagar.

Självmordsbombare i gamla stan

Men de kan också vara IS-anslutna, potentiella självmordsbombare. Bara under dagen ska två kvinnliga självmordsbombare ha sprängt sig inne i gamla stan, säger överstelöjtnanten Salam. Från komradion hörs meddelandet att alla män som uppvisar skador måste gripas och genomsökas, de kan vara stridande terrorister som försöker ta sig ut med flyktingar.

Al-Nurimoskéns karaktäristiska lutande minaret brukade torna upp sig ståtligt precis där vi står. Nu syns bara rester av en några meter hög stenpelare. Den gröna kupolen står ensam och övergiven. Landmärket, Mosuls stolthet, som överlevt strider från ottomaner, mongoler och den amerikanskledda invasionen 2003, togs av IS 2014 och blev terrorsektens symbol när Abu Bakr al-Baghdadi utropade kalifatet härifrån.

I torsdags togs ruinerna av moskén tillbaka av de irakiska säkerhetsstyrkorna och premiärministern Haider al-Abadi menade att det "markerade slutet för deras påhittade stat". Men den första moskén markerade också terrorsektens grymma metod - att hellre dö och förstöra allt i sin väg än att ge upp.

Nya frontlinjer väntar

En välsminkad kvinna sticker ut ur gruppen av flyende. Det är Widad al-Hasnawi, som kallar sig ”alla krigares moder”, som har kommit från södra Irak och staden Diwaniye, för att som hon säger ”ingjuta hopp” hos de ensamma kvinnorna. Hon välkomnas av militärerna, alla vill ta bilder och tacka för hennes ansträngningar.

– Det viktigaste jag försöker förmedla är att den kvinna som klarat av det här lidandet, och som nu står vid militärens sida, hon har inget att förlora, säger hon.

Även om Mosul befrias är striden mot IS långt ifrån över.

Sovande celler, terrorister som gömmer sig i IS-tunnlar, och hundratusentals människor som levt under terrorsektens styre finns kvar.

Efter Mosul väntar nya frontlinjer.

Ryan Dillon, talesperson för den USA-ledda alliansen, uppgav i helgen att man fortfarande måste bestämma sig för vilken nästa IS-kontrollerad stad som ska intas.

Al-Qaim, Hawija och Tal Afar är några av de som står näst på tur.