Så byggs ett sjukhus – på en vecka

Miljoner har följt livesändningen från sjukhusbyggena i kinesiska Wuhan via nätet.

Efter bara en veckas byggtid står ett första sjukhus med tusen sängar redo att ta emot patienter.

Det här är vad som gjort jätteprojektet möjligt.

Under dagen tar det första av två hastigt uppförda sjukhus i Wuhan emot sina första patienter. På bara drygt en vecka har planen sjösatts, sedan första spadtaget togs den 24:e januari, och via livesändningar från statsstyrda CGTN har tittare världen över fascinerat kunnat följa hur sjukhusen tar form i realtid. Dag som natt har kranar, arbetare och lastbilar myllrat över byggnadsplatserna – mitt under ett pågående virusutbrott.

Med totalt 2 300 nya sängplatser ska sjukhusen Huoshenshan och Leishenshan behandla och isolera patienter som insjuknat i det nya coronaviruset som började spridas i staden i slutet av förra året.

– Det här är i princip ett karantänssjukhus dit de sänder människor med infektionssjukdomar så att de har säkerhets- och skyddsutrustning på plats, säger Joan Kaufman vid Harvard Medical School till BBC.

Förproducerade enheter

Det som gör det snabba bygget möjligt är de förproducerade modulerna, så kallade prefab, som ser ut ungefär som en container. Efter markarbetet gjuts ett betongblock ovanpå en vattentät matta och olika syntetiska tyglager. På betongen byggs sedan en ram. I denna placeras modulerna som vilar på underliggande balkar, för att bland annat tillåta rör och kabeldragning. Varje modul är ungefär nio kvadratmeter, och har plats för två sängar, enligt Wall Street Journal.

– Kina har också färre byråkratiska restriktioner när det gäller att designa och skapa massiva projekt som de här, speciellt när så mycket står på spel, säger arkitekten Scott Rawlings till Quartz.

Tillgång till arbetskraft

Tusentals arbetare och experter från olika delar av landet har snabbt mobiliserats för att utföra arbetet. Vid det något större Leishenshan uppges 2 000 personer arbeta som mest, och vid Huoshenshan som mest 1 500. Enligt Hongkongbaserade South China Morning Post betalas arbetarna uppemot motsvarande 1 670 kronor om dagen, vilket är tre gånger så mycket som en normal lön. Ett stadigt inflöde av billig arbetskraft och det faktum att det saknas fackförbund bidrar också till att göra processen kort och enkel.

En känsla av att vilja hjälpa till att stävja utbrottet som lamslagit landet bidrar med all sannolikhet till arbetsviljan. Wu Zhizhen, anställd vid bygget, berättar för nyhetsbyrån AP att han tillbringar nästan hela dygnet på arbetsplatsen.

– Som Wuhanbo och byggarbetare så har jag en skyldighet att bidra allt jag kan, säger han.

Erfarenhet och rutin

Det här är inte första gången Kina bygger ett sjukhus på rekordtid. Under sarsutbrottet 2003 uppfördes ett liknande sjuhus på en vecka i Peking. När sjukhuset stod färdigt skickades nästan alla patienter dit, vilket avlastade övriga sjukvården och förhindrade att vårdpersonal smittades.

– Den här auktoritära regimen förlitar sig på sin toppstyrda syn på mobilisering. De kan övervinna byråkratiska hinder och finansiella begräsningar och mobilsera alla resurserna, säger folkhälsoexperten Yanzhong Huang vid Council on Foreign Relations till BBC.

Kina har också tidigare uppfört skyskrapor på rekordtid, och snabbt byggt ut sitt järnvägsnät och tunnelbanor i städer.

Förmåga att tänka nytt

Thorsten Helbig undervisar i byggnadsteknik i New York. Han berättar för Quartz att kineser generellt snabbt omfamnar nya byggnadstekniker.

– De är väldigt öppna för ny teknik och tekniska förändringar, och det här är väldigt annorlunda från västvärlden på en del sätt. Som ingenjör så uppskattar jag den inställningen. Kineserna klänger sig sällan fast vid hur saker gjorts tidigare, säger han.