”Har ingen känsla av missbruk”
Publicerad 2014-05-16
Riksdagsmännen får göra egna utlandsresor för 50 000 kronor under en mandatperiod.
Bland resmålen de senaste åren finns kända barer i Venedig och paradisstränder vid Stilla havet.
– Vi kan ha synpunkter på redovisningen, men vice talmännens beslut av godkänna resorna ifrågasätter vi inte, säger Mats Lindh på riksdagens ledamotsservice.
Det nuvarande systemet med enskilda utrikes tjänsteresor infördes 2009.
Tidigare måste tjänsteresor av det här slaget innehålla minst sex timmars arbete per dygn. Men det kravet slopades när det nuvarande systemet infördes.
Numera är det enda kravet att resan ”ska vara av värde för fullgörandet av uppdraget som riksdagsledamot”.
Vice talmännen granskar och godkänner ansökningarna. Ytterst få avslås.
– Förra perioden fanns det människor som sökte saker som vi sa nej till, och det var bra. Men vi säger nej emellanåt nu också, säger vice talman Susanne Eberstein (S).
"Systemet fungerar bra"
Programmen har stor variation, visar Aftonbladets granskning av reseräkningarna för 2012-2014.
Många är fulltecknade med möten och studiebesök, från tidig morgon till sen kväll.
Andra består av rent semesterliknande programpunkter som museivandringar, besök på berömda barer och utflykter till klassiska sightseeingmål. Helt blanka dagar förekommer också.
– Det är klart att man ska kan fundera på om det är nödvändigt eller om man bara ska ha utskottsresor, säger Susanne Eberstein.
– Men jag tycker att det här systemet fungerar bra och har ingen allmän känsla att folk missbrukar det.
60-tal har inte utnyttjat pengarna
Totalt disponerar riksdagsledamöterna 17,5 miljoner kronor, under en fyraårig mandatperiod, för enskilda utrikes tjänsteresor.
Det är långt ifrån alla som utnyttjar hela summan. Nu, i slutet av mandatperioden, har ett 30-tal av de flitigaste resenärerna gjort av med hela beloppet.
Ett 60-tal ledamöter har inte rört pengarna överhuvudtaget.
Någon uppföljning i form av reseberättelser eller liknande krävs inte. Det är bara kvitton och redovisning som granskas efteråt.
– Det enda vi kan ha synpunkter på är hur man redovisar, att det finns underlag som styrker utgifter, men beslutsfattandet ligger inte här, säger Mats Lindh på riksdagens ledamotsservice.