Tickande miljöbomber på havets botten

Hundratals vrak läcker gift – regeringen tillsätter utredning

Här ligger en miljöbomb och tickar – bokstavligen.

Hundratals sönderrostade skeppsvrak hotar det unika djur- och växtlivet i Skagerack.

Och eftersom ingen har ansvar för sanering riskera de framtida konsekvenserna att bli ödesdigra.

Miljöministern lovar utreda ansvarsfrågan.

Oljan som läcker ut från sjunkna fartyg utanför svenska kusten är ett stort miljöhot.

Och det handlar om många vrak.

•Bara längs den svenska västkusten finns det ett hundratal gamla vrak med miljöfarlig last ombord.

•I hela Skagerack är det 261.

•I resten av Sverige vet man inte hur många de är. Sannolikt är det mångdubbelt fler miljöbomber på havets botten längs de svenska kusterna.

Rostar sönder

De rostar, bryts sönder, läcker, förgiftar, dödar.

Vissa håller fortfarande tätt. Men det är bara en tidsfråga innan rosten ätit sig genom skrov, tankar, behållare.

Då sipprar gifterna rakt ut i en marin miljö som redan är hårt ansträngd av föroreningar.

Fartyget Skytteren till exempel, som sänktes av tyskarna under andra världskriget 1942, spyr ut tusen liter dieselolja vissa dygn. Året runt, år efter år.

Skytteren är ett av hundratals fartyg.

En förstudie som Chalmers i Göteborg har gjort visar att det inte finns några tekniska hinder för att tömma fartygen på sin farliga last, innan den hinner läcka ut.

Ingen har ansvar

Men som nuläget är finns det ingen som har ansvar för sanering av de gamla vraken. Ingen lagstiftning som talar om vem som har ansvar för den framtida miljön, skriver forskarna.

Det kostar visserligen mycket att skicka mer dykare och pumpa upp skiten, mellan 20 och 250 miljoner kronor per vrak. Men att strunta i att sanera och låta gifterna förstöra havet och kusterna kan bli en betydligt dyrare nota för kommande generationer.

Forskarna föreslår därför en fond för att finansiera undersökningar av de vrak som finns. En detaljerad inspektion av varje vrak beräknas kosta mellan en halv och två miljoner kronor.

”Sjönk under andra världskriget”

– Det första som måste göras är en inventering och riskbedöming av de vrak som finns. De flesta sjönk under andra världskriget och kan innehålla allt från stridsgas till döda människor. Vissa av vraken är också gravplatser, säger professor Greg Morrison vid bygg- och miljöteknik, Chalmers i Göteborg.

Han la nyligen fram rapporten för miljödepartementet.

– Det var mycket positivt. Miljöminister Andreas Carlgren lovade att ansvarsfrågan skulle vara utredd före maj nästa år, säger Greg Morrison.

– Det är helt otillfredsställande att det inte finns någon tydlig fördelning av ansvar och skyldigheter. Det är viktigt att våra sjöar, kust- och farvatten hålls så rena som möjligt från miljörisker, säger miljöminister Andreas Carlgren (c) i ett pressmeddelande.