Han räknar krigens offer

Michael White tröttnade på falsk nyhetsrapportering

helskärm

I sex år har eldsjälen Michael White fört noggrann statistik över offren för krigen i Afghanistan och Irak.

Och de ensamma timmarna framför datorn har gett resultat.

I dag är hans hemsida världens främsta källa för uppgifter om krigens döda och skadade.

Idén till Icasualties föddes 2003 efter USA:s invasion av Irak, då programmeraren Michael White märkte att den amerikanska allmänheten vilseleddes i rapporteringen av kriget, särskilt när det gällde döda soldater.

– Vad som hände här var att nyhetsbyråerna bara upprepade siffrorna från Försvarsdepartementet. När jag jämförde nyhetskällor insåg jag att siffrorna inte stämde så jag började räkna på egen hand, säger Michael White.

Främsta källan

Sedan dess har han träget fört statistik, inte bara över avlidna utan även skadade amerikaner och över civila dödsoffer.

– Nu räknar jag inte bara döda utan jag försöker ta reda på information om skadade soldater, var i landet de skadades och vad de råkat ut för.

Det trägna arbetet gjorde snabbt Icasualties till den främsta källan för information om den amerikanska krigsinsatsen. Men trots att hemsidan nu är världens mest detaljerade databas om krigsoffren ser arbetet likadant ut.

– Jag går upp tidigt på morgonen och söker information på nätet. När jag hittar uppgifter om ett dödsfall skriver jag först en nyhet om händelsen innan jag uppdaterar databasen.

Han kunde dock inte ana hur långdraget hans projekt skulle bli.

– Jag kastade mig in i det här utan att tänka. När jag märkte att folk var intresserade av vad jag gjorde och journalister började höra av sig för att få veta vad som hänt i en viss provins så fortsatte jag.

Hatbrev

När kriget i Irak rasade som värst säger White att hatbreven strömmade in men att de flesta mail i dag är från människor som uppskattar hans arbete.

– Jag får många mail från människor som tackar mig för det jag gör. För några dagar sedan ringde en kvinna som har söner i både Irak och Afghanistan. Min sajt är det enda sättet för henne att få information om vad som händer och det känns bra.

Målet har hela tiden varit att inte lägga några värderingar i rapporteringen utan opartiskt redovisa statistiken, något han tycker sig ha lyckats med.

– Jag vill inte dunka mig själv i ryggen för mycket men det känns bra att jag kunnat sprida kunskap om krigen. Det är fantastiskt när journalister på plats i Irak eller Afghanistan ringer mig för att få veta vad som händer.

Svagheten är att han inte får betalt för alla timmar han lägger ner på sajten. Icasualties är beroende av donationer och Michael White fruktar att en dag tvingas sluta på grund av pengabrist, inte på grund av att krigen är över.

Måste se verkligheten

Andra dagar tvivlar han på sitt evighetsuppdrag och önskar att han bara kunde lägga av. Det som ger honom ny kraft är då oftast insikten om att bakom siffrorna finns människoliv och tragedi.

– Jag försöker se på det med ett analytiskt öga. Men så får jag ett brev från en mamma, pappa, syster eller bror och plötsligt är siffrorna inte bara siffror längre. Det känns.

Samtidigt borde vi bli bättre på att se inte bara våra egna offer, tycker han.

– Vi måste stanna upp och se verkligheten. Vi är besatta av våra skadade och döda trupper men jösses, det är ingenting jämfört med vad människorna i Afghanistan och Irak upplever.