Räddade liv på Lesbos – nu ska de värma barn på flykt
Uppdaterad 2015-12-21 | Publicerad 2015-12-17
När de såg flyktingkrisen eskalera och allt fler båtar sjunka utanför Lesbos kust fick de nog. I september åkte de fyra bröderna och deras vän ned för att själva rädda liv.
Nu återvänder de till den grekiska ön och startar samtidigt stickprojektet "Värm ett barn på flykt".
Det var i september som de fyra bröderna Alejandro, Gabriel, Julian och Lucio Firpo och deras vän Magnus Manhammar med stigande oro följde upptrappningen av flyktingkrisen vid Europas gränser. Och som för så många andra var det något som hände när bilderna kablades ut på den livlöse Alan Kurdi.
– Då kände vi alla att vi inte längre kunde sitta här och se på. Vi var tvungna att göra något och kort därefter åkte vi ned till Lesbos för att själva hjälpa till, berättar Alejandro Firpo.
Helt beroende av frivilliga
Han säger att de tänkte mycket på att de inte ville vara i vägen för de offentliga organisationerna på plats – men när de kom dit insåg de att rädslan varit obefogad.
– UNHCR finns på plats på ön men de står inte på stranden och hjälper flyktingarna som kommer dit. De som flyr är helt beroende av frivilliga som kan simma ut till båtarna när de sjunker. För sjunker gör de varje dag nu, säger Alejandro Firpo.
”De lade ned allt för att hjälpa till”
Båtarna svämmar dessutom ofta över och för att undvika att falla över bord sitter barnen i mitten – där det är som mest vatten. När de kommer fram är många helt nedkylda. Och eftersom det saknas samordning på plats har en brittisk familj, som bott länge på ön, själva tagit på sig att ordna det.
– I över tjugo år drev de ett företag på ön men nu har de lagt ned allt för att hjälpa flyktingarna. Många frågar dem varför och deras svar är ganska enkelt – flyktingar flyter upp på stranden framför deras hus. Så hos dem ser det ut som en lagerlokal med blöjor på ena sidan, filtar på andra. Och om nätterna spanar de på båtar med en nattkikare vi köpt åt dem för se om de kan rädda några även då.
Hopp – och förtvivlan
För de fyra bröderna och deras vän var resan omtumlande. De säger att de ständigt slets mellan hopp och förtvivlan.
– Vi var alla väldigt ledsna och grät mycket över att det här ens kan få hända på europeisk mark, säger Magnus Manhammar och Alejandro fyller i:
– Vi är inga livräddare, långt därifrån – vi jobbar alla på kontor. Så det är klart att det var en chock när man ser båtar sjunka 20 meter från strandkanten och människor drunknar eftersom de inte kan simma.
Värm ett barn på flykt
Väl hemma beslöt de sig alla för att detta inte var slutet på hjälpinsatsen utan början. Ur det föddes en ny idé som ledde upp till projektet "Värm ett barn på flykt".
– Vår vän Nina stickar och virkar mycket och hon undrade om det inte gick att sticka strumpor och mössor till barnen. Och det är ju en toppenidé! Så kom "Värm ett barn på flykt" till och just nu har vi börjat samla in allt det människor redan har skickat in till oss, säger Magnus Manhammar.
– Vi tar även emot gosedjur. Man tänker kanske att en mössa och en nalle inte betyder så mycket men för de här barnen, som lämnat sitt hem och allt de äger, betyder det oerhört mycket. En familj vi haft kontakt med har redan hört av sig och sagt att de skippar att köpa julklappar i år och i stället donerar pengar till vårt projekt, berättar Alejandro Firpo.
Återvänder i januari
De förbereder sig nu för en ny resa i januari. Den här gången kommer ett team på 12 personer att åka till Lesbos, däribland flera läkare och en tolk.
– Vi är bättre rustade nu och vet exempelvis att det finns ett stort behov av medicinsk hjälp. Men även värme. Det är kallt nu, det kanske är svårt att tro men det kan bli neråt minus tolv grader på ön, säger Alejandro Firpo.