Hundratals dömda terrorister på väg ut

Omkring 1 500 personer sitter fängslade för terrorbrott runt om i Europa. Detta enligt Säkerhetspolisen, som också uppger att en stor del av dem snart kommer att släppas fria.

Bland dem finns de fyra svenskar som planerade en terrorattack mot Jyllands-Posten.

De dömda terroristerna är de europeiska säkerhetstjänsternas stora utmaning framöver.

– Vi har ute i Europa en rätt stor mängd, ett 1 500-tal personer, som dömts för olika terrorrelaterade brott, varav en stor del nu avtjänat sina straff och kommer att släppas från anstalter, säger Ahn-Za Hagström, chefsanalytiker på Säkerhetspolisen.

Problemet är liknande som med de IS-krigare som rest ner till konfliktområden och sedan återvänt, säger hon vid ett seminarium om våldsbejakande extremism i Stockholm.

– Det är individer och tiden på anstalt, eller i konfliktområdet, har påverkat dem på olika sätt. Det finns de som är klara med den perioden i sitt liv och vill gå vidare. Det finns också de som radikaliserats ytterligare, som upplever att de kanske till och med vill hämnas. Ytterligare en grupp är traumatiserade och behöver hjälp, säger hon.

Anledning till oro

I svenska fängelser sitter åtta personer dömda för terrorrelaterade brott, enligt Kriminalvården.

Fyra av dem friges sannolikt inom kort, det är de fyra män från Stockholmsområdet som 2012 dömdes till tolv års fängelse för terrorplaner mot den danska tidningen Jyllands-Posten. De greps 2010 och överfördes en tid efter domen till svenska fängelser. Datum för villkorlig frigivning har av Kriminalvården satts till den 29 december, enligt principen att en person ska släppas när två tredjedelar av straffet avtjänats.

Enligt terrorexperten Magnus Ranstorp finns anledning att vara orolig.

– Problemet är att sådana här individer ofta går tillbaka till sina gamla miljöer. De blir som rockstjärnor där. De påverkar radikaliseringsmekanismerna, och det kan bli skarpt läge i vissa fall, att de sätter igång med en gång att planera attentat, säger Magnus Ranstorp, som inte uttalar sig specifikt om de fyra.

Även ute i Europa finns terrorister med svensk anknytning. En svensk IS-återvändare, en 26-åring från Malmö, inväntar rättegång i Frankrike, misstänkt för delaktighet i terrordåden i Paris 2015 och Bryssel 2016.

Insatser brister

I Danmark ställs en 30-årig svensk inom kort inför rätta, misstänkt för förberedelse till terrorbrott. Även han är bosatt i Malmö och har tidigare friats för ett attentat mot en shiamuslimsk lokal i staden.

– Vi har en fyra–fem stycken som är i andra länders förvar. Om de döms kommer de sannolikt att överföras till fängelser till Sverige. Där måste man tänka igenom vilka insatser som behövs, säger Magnus Ranstorp.

Ahn-Za Hagström på Säpo framhåller vikten av att samhällets goda krafter sluter upp när terrordömda avtjänat sina straff.

– Så att de inte blir hänvisade till de onda krafterna, utan att det finns ett annat alternativ än att fortsätta sin kriminella bana eller sin tid inom de extremistiska miljöerna, säger Ahn-Za Hagström.

Men det är just där som samhällets beredskap brister, anser Magnus Ranstorp.

– Vi har ingen beredskap. Vi har inte utvecklat den typen av konkreta verktyg, säger han.

Han efterlyser bland annat ett nationellt avhopparprogram.

– De existerande programmen, mot gängkriminalitet exempelvis, är överbelastade och inte anpassade för det här klientelet, säger han.

Utanförskapet

– Man skulle också kunna villkora villkorlig frigivning med att man genomgår ett sådant program, det har vissa länder gjort. Det vill säga – du får inte villkorlig frigivning om du inte deltar i det här programmet, säger Ranstorp.

I dag gäller för de flesta villkorligt frigivna att de under det första året måste hålla kontakt med ett frivårdskontor. Därefter upphör kriminalvårdens ansvar.

– I och med att vi inte utvecklat de förebyggande delarna kommer det här att hamna direkt på bordet hos Säkerhetspolisen och polisen, säger Ranstorp.

Enligt honom är de allra flesta inte så intresserade av att hoppa av.

– Huvudparten går ju tillbaka till de gamla miljöerna. Den här problematiken är också inbäddad i segregationen, utanförskapet och gängkriminaliteten. Insatserna måste gå hand i hand med att man vänder utvecklingen i de här områdena, säger Ranstorp.