Kina spänner musklerna mot sina grannar
Konfrontation med USA hotar på sikt
Kinas tunga sörplar i sig nästan hela Sydkinesiska sjön. Kvar till övriga länder blir bara småsmulor.
Kinas aggressiva stormaktsfasoner är ett nytt och tydligt budskap till grannarna och till USA.
Mer kan vara på gång.
Att Kina nu skickar fartyg och flyg för att hämta hem tusentals kineser boende i Vietnam är en reaktion på de senaste veckornas antikinesiska demonstrationer i grannlandet. Men det kan också vara en signal om att Kina är berett att utkämpa ett nytt krig med Vietnam för att visa att man menar allvar med sina territoriella krav och därför tar hem sina medborgare.
Vietnam har i motsats till flera av de andra länderna i området inga avtal med USA som garanterar dem amerikanskt militärt skydd.
När Kina den första maj skickade in den gigantiska oljeplattformen HYSY 981 och ankrade utanför de omstridda Paracelöarna visste man precis vad man gjorde.
Kinas tilltag var en maktdemonstration i syfte att sända ett tydligt budskap till grannarna och till supermakten USA.
Kinas budskap
Kinas budskap lyder som följer:
Vi tänker utmana USA om rollen som enda supermakt i Fjärran Östern. Vi tänker lägga beslag på de öar och det vatten vi anser tillhör oss. Att protestera är detsamma som att utmana oss militärt. USA kanske kan skydda några av er men i längden är det vi som kommer att få rätt. Det är lika bra ni vänjer er vid tanken på att behandla oss som en supermakt.
Kina visste att dess försök att utvinna olja på en så omstridd plats skulle få vreden att växa i Hanoi och andra huvudstäder i regionen. Det var därför man lät oljeriggen åtföljas av 33 krigsfartyg och mer än dubbelt så många andra farkoster.
En osedvanlig uppvisning av rå styrka och militär makt.
Kina kör regelbundet på ett bryskt sätt kört bort filippinska fiskar från andra vatten som Kina också gör anspråk på. Längre norrut ligger Kina i dispyt med Japan och Sydkorea om andra öar.
Spåra ur
Utmanade av Kina kunde Vietnam inte passivt bara se på när Kina tog vad de betraktar som deras.
Därför kom de antikinesiska demonstrationerna inte som någon överraskning. Möjligen att de vietnamesiska myndigheterna lät dem spåra ur på de sätt de gjorde. Vietnam är en hård kommunistdiktatur. Här kan ingen demonstrera utan regimens goda minne.
Regimen lät demonstranterna bränna ner ett antal kinesiska fabriker innan de den gångna helgen beslöt att det fick vara nog. Vietnam hade skickat sitt motbudskap till Peking.
Konflikten om rätten till öar och vatten i Sydkinesiska sjön har pågått i årtionden. Då och då har det kommit till militära skärmytslingar. Men det är först på senare år som Kina på ett väldigt tydligt och aggressivt sätt hävdat sina rätt.
Kinesiska kartor visar hur en bred tunga löper från det kinesiska fastlandet och slickar gränserna till länder som Filippinerna, Malaysia, Vietnam, Indonesien och Taiwan.
Olja och gas
Kinas krav innebär att de vill lägga beslag på över 80 procent av havet. Kvar till övriga länderna blir några skvalpande pölar.
Regimen i Peking motiverar sin krav med historisk rätt som går tillbaka till 1600-talet men i praktiken handlar det om att störst går först.
Kinas anspråk kolliderar med moderna avtal om hur rätten till haven ska delas upp. Om olika länders intressen kolliderar ska frågan lösas via förhandlingar.
Kina är inte särskilt villiga att förhandla.
Gränsbråken handlar inte bara om territorium. Beräkningar visar att det på havsbottnen gömmer sig sju miljarder fat olja och mångdubbel fler kubikmeter naturgas. Energitillgångar som jätten Kina är i starkt behov av.
Samtidigt som Kina flyttar fram sina positioner har president Barack Obama gjort klart att USA flyttar sitt fokus till Fjärran Östern där man vill försöka begränsa Kinas växande stormaktsambitioner så mycket som möjligt.
Vilket på sikt ökar risken för en konfrontation mellan USA och Kina.